vishet, vilja vi söka förklara er dessa grundsatser. I motsats till katolicismen, som åberopar traditionens och kyrkans auktoritet, proklamera vi protestanter, trogne reformationens ande, Guds ords auktoritet, innehållen i den heliga skrift, reträdesvis i Nya testamentet. Vi äro vane att nära våra själar med den Guds ande, som från alla dessa blad flägtar oss till möte. Här se vi Jesus sådan han verkligen är; här möter oss i oförliknelig strålglans hans så milda och dock jemväl så allvarliga bild; här kan hvarje efter sanning och kärlek törstande själ finna den förlåtelse som helgar och den tro som upprättar. För hvarje kristen fordra vi rätt att utlägga och uppfatta Guds ord efter sitt bästa vetande och samvete. Då vi alltså hålla det allmänna prestadömets princip upprätt, beträda viden väg reformatorerna oss öppnat. De skulle ej motsagt hvad en våra dagars kristen (Vincent: i Vues sur le protestantisme) yttrat: Protestantismens grundval är evangeliet, hans form är forskningsfrihet. Ur denna dubbla princip framgår nödvändigt läroskilnad, en skiljaktighet, som Gud sjelf velat, emedan han gett oss så olika anlag och religiösa behof. Att utgå från en inbillad dogmenhet, är att vilja intvinga Guds oändliga ande i menskliga definitioner; det är en strätvan efter ett omöjligt mål och som slutar med förföljelser. Dessa formler, som man dekreterat och ålagt såsom innehållande kristendomens grundsanningar och fullkomliga uttryck, har man sett uppstå och förgå, under det kristendomen fortefver. Evangeliska sanningen är evig, oföränderlig, absolut som Gud: fallständi t förmår menskan ej fatta den och kan alltid blott uttrycka den blott på ett ofullkomligt och transitoriskt sätt. Redan hos apostoliska tidens kristne funnos olika läror. Som de hylla ock vi skilda meningar, emedan vi lefva; och det vore väl tid att med stolthet framhålla dessa skiljaktigheter, som Bossuet betecknade såsom en orsak till protestantiska kyrkornas undergång, hvilka dock blifvit allt lefnadsfriskare. Att vilja undertrycka dessa trosdifferenser genom ett nytt trosformulär, det vore att inskjuta en godtycklig auktoritet mellan den kristnes samvete och den Guds ande, som oupphörligt i själarne verkar och flägtar, hvar han vill.