AF ändamålsenliga, när malmbeskickningen är basisk och stark bläster från flera formor under blåsningen begagnas, och hvad har man, vid insättning af massa-ställen, att iakttaga, för att kunna påräkna sådana ställens största möjliga bestånd? 3:0. Förtjena masugnar med slutna bröst att hos oss allmännare användas? 4:o. Huru djupt i olika masugnar och till hvilken mängd (beräknad efter utloppsöppningarnes storlek vid spjellen på gasledningarne i qvadratfot samt gasens pression i dec.-linier vatten) har gas kunnat uttagas, utan olägenheter af gasfångens igen sättning eller masugnsgångens försämrande? 5:0. Är någon, i praktiskt afseende och med särskild hänsyn till malmens mursättning, fullt nöjaktig tillställning ännu känd, medelst hvilken man, för masugnsgasernas tillgodogörande, kan hålla uppsättningsmålet i en masugn tillslutet? 6:0. Hvilket inflytande har anbringandet af skorsten öfver rostugnar och förbränningsluftens införande uti desamma medelst blåsverk haft så väl på myckenheten af rostad malm pr dygn, som på rostningens jemnhet och fullkomnande och synnerligast på svafvelhaltens afskiljande, och under hvilka förhållanden äro dessa kostsammare tillställningar mer eller mindre oumbärliga? 7:o. Huru skall en lättsmält och mycket svafvelhaltig malm kunna rostas fri från svafvel? 8:o. Huru skall en manganhaltig jernmalm beskickas, och dess smältning på masugnen ledas, för att erhålla ett godt spegeljern? Huru hafva de un