gaste omkostnaderna, frågas: utöfvar betningen ett så menligt inflytande på skogsåterväxten, som vanligen antages, och har betningen olika inflytande på olika lokaler samt vid de olika förfaringssätten för vinnande af återväxt, medelst sjelfsåning, handsåning och plantering? 2:o. Genom hvilka åtgärder kunna afverkade skogshyggen säkrast bringas till återväxt i sådana trakter, der en stor areal och en ringa befolkning gör det omöjligt att genom inhägnad freda de afverkade hyggena för betning och annan åverkan? 3:0. Der jemna och täta yngre och medelålders barrskogsbostånd förefinnas af god växtlighet, hör man ofta omtalas, huruledes dessa uppkommit efter svedning eller skogseld. Kan man deraf draga den slutsats, att bränning under vissa förhållanden är gagnelig för skogens återväxt? 4:0. Eger man någon bestämd erfarenhet, om den lämpligaste årstiden för fällande af kolved och dess behandling före sjelfva kolningsarbetet, och äro resultaterna af denna erfarenhet lika för olika trädslag, jordmån och landsorter? 5:o. Har kolningskonsten i sednare åren gjort några framsteg? IL. Bergsmekanik. 1:o. Som bekant är, kan man vid cylinderblåsmaskiner, med den hittills allmännast brukliga hastigheten hos kannan af 1,5 å 2 fot i sekunden, icke påräkna mer än 75 å 80 procent i utblåst luftmängd jemförd med af kannan genomlupen rymd.