byggnadssättet och skötseln af gasugnar för puddling och vällning af jern under sednare åren blifvit gjorda, vare sig för vinnande af minskad bränsleåtgång, arbetstid eller jernafbränning, för användande af mindre kostsamt bränsle, såsom rå eller blott lufttorr ved och torf, eller för sjelfva ugnarnes bestånd? 5:0o. Hvilken erfarenhet har man de sednaste åren vunnit angående användandet i jernoch stålberedningen af sågspån, kolstybbe, torfsmulor och dylika, oftast som odugliga, ansedda bränslen? 6:0. Hvilken ertarenhet har de sednare åren vunnits rörande Bessemers, Uchatii m. fl. jernoch stålberedningsmetoder? 7:o. Kunna vanliga (ordinära) Svenska jernmalmer, tillgodogjorda på Bessemers-metoden, lemna i verldshandeln lätt och förmånligt afsättliga produkter, och således ett allmännare införande af metoden lända till fördel för den Svenska jernhandteringen? 8:o. Då för de flera ugnar och eldstäder, som numera i jernhandteringen äro behöfliga, eldfast tegel är oundgängligen erforderligt, och det vanligast här i landet begagnade, eller Höganäs-teglet, är ganska dyrt, och Engelskt eldfast tegel väl är billigare men omständligare aut anskaffa, samt begge slagen blifva genom transporter mycket fördyrade, frågas: om några försök blifvit gjorda att af i landet allmännare förekommande mineralier, t. ex. qvartz, med tillsats af andra ämnen såsom bindemedel, bereda ett för ugnsbyggnader användbart eldfast tegel? Stockholm i Januari 1865. Fullmäktige i Jernkontoret.