TATARNES SON). Ur svenska folklifvet af förf. till Agnes Tell, Agatha har visst ett djupt sinnelag — för djupt! Men så är det också så mänga yttre ting, som kunna blanda bort ett och annat för henne. Det är inte som med en af er, som kan ett helt lif få sitta och sjunga era kärleksvisor eller klagovisor till spinnrocken.? ?Det må vara ett underligt lif för ett qvinfolk ändå?? Ett dåligt lif.? ?Men någon gång emellanåt, är det väl ljust och vackert för dem med?? Det är väl mer grannt ibland; men vildt och farligt. Hon sätter också stort värde å allt, som är farligt, hon, och många och fånga sådana fröjder har hon upplefvat. Hon kunde, om hon ville, nu vara som en drottning bland de sina, och få så många att tjena sig, som hon ville.? Tror du hon skall ge sig till freds till slut? Jag vet inte; men hon är nödd till det.? ?Annars kan du få svår oro för hela ditt lif. ?Min stig skall kanske alltid falla en skugga på, för det som har varit, — Ja, ingen har varit dragen så åt två håll som jag? e tego begge. Margreta fortfor att rensa spanmål och äta upp hvetet. — En svag eky gick ofta öfver Gunerus ansigte. Han var synbart i stark rörelse denna qväll. Hvad menar du så, att det skall bli med mig?? frågade ban etter en stund. Jag förestår att det må vara en stor sorg för dig att du är ifrån henne?, sade Margreta i en lugn, jemn ton. Men Gud ville Se ÅA. PB. n:r 1—9S, 812, 14—147.