STOCEHOLM den 24 Jan, Om en underhafs-telegraf-förbindelse mellan Norge och Skottland har prof. O. J. Broch meddelat norska Morgenbladet en högst intressant uppsats, försedd med en mängd noggrannt utförda statistiska uppgifter, men alltför vidlyftiga att här kunna intagas. I afseende på sjelfva saken erinrar prof. Broch derom, att norska regeringen 1858 beviljade firman Glass, Elliot Comp. i London, som förnämligast sysselsätter sig med tillverkning och nedläggning af underhafs-telegraf-ledningar, koncession för en sådan ledning : mellan Skottland och Norge; att regeringen lofvade medverka till upprättandet för statens räkning af en förbindelse med det norska telegrafnätet, och att befordra en särskild telegraflinie från underbafstelegraf-ledningens landningspunkt på norska kusten genom Norge till begagnande för svensk räkning. Denna koncession öfvergick sedan till en annan firma, Thomsen Bonard Comp.; men förslaget måste inställas sedan ryska regeringen vägrade att deltaga i anläggningen af en ledning öfver Bottniska viken, hvilket man då ansåg nödvändigt för företagets rentabilitet. Denna åsigt, att företaget icke kunde bära sig utan Rysslands medverkan, anser prof. Broch grunda sig på bristande kännedom om verges och Norges naturliga utveckling; men sedan denna i afseende på de förenade rikenas handel och skeppsfart gjort så betydliga framsteg, och då telegrafväsendets omätliga vigt för de nämnde näringarne nu mera allmänt erkännes, antager prof. Broch att den ofvan antydda åsigten nu bör anses alldeles oberättigad, och han framhåller som otvifvelaktigt, att med den korrespondens, hvilken af de förenade rikena nu kan åstadkommas, bör den ifrågasatta underhafsledningen blifva lönande. I sammanhang dermed erinras äfven dels derom, att fabrikationen af underhafsledningar i de sednare åren gjort betydliga frameteg, och dels att erfarenheten Törande dylika ledningars nedläggning betydligt ökats. I afseende på nyttan af den föreslagna telegrafledningen för de förenade rikena erinrar prof. Broch om dessa länders belägenhet vid ändpunkten af de europeiska staterhvarigenom det för de förra är vanskjlt hvad som angår telegrafoch postförbindelser med de sednare erhålla någorlunda biliiga vilkor. Genom en konkurrens medelst den ifrågasatta underhafsteleBrf anser prof. Broch förhållandet kunna lifva väsentligt fördelaktigare. I afseende på statstelegrammer är det upenbarligen af största vigt att ha valet melflera linier och framförallt att ega tillgång på en oberoende och mot godtyckliga afbprott tryggad linie. Nyttan af att i första hand kunna tillegna sig de meteorologiska iakttagelser, som i England samlas, och att kunna erhålla stormvarningarne i tid, skall äfven blifva alltmera påtaglig. Men allra vigtigast är det för de förenade rikenas handel och skeppsfart att ega en billig, snabb och oberoende förbindelse med Epogland. Ett enkelt, tjugo-ords-telegram till England med svar kostar nu omkring 36 rdr och svaret kan mycket sällan erhållag samma dag, ofta icke ens nästa dag. och som regel kan antagas en väntningsti af bortät två dagar ). Genom den direkta linien till Skottland bör priset på ett enkelt telegram med svar kunna beräknas till melJan 12 och 16 rdr, och svaret erhållas redan samma dag. Vigten af en oberoende, för godtyckliga afbrott betryggad linie, skall efter det afbrott, som under danska kriget uppkom i förbindelsen med utlandet, vara än mera i ögonen fallande. Deretter ötvergår prof. Broch till en omständlig redogörelse för de förenade rikenås handelsoch sjöfartsförhållanden till den engelska monarkien, och omvändt, hvaraf visar sig att Sverges omsättning med Btorbritannien och Irland år 1863 utgjorde 68!2 millioner rdr rmt, under det att Sverges hela utländska omsättning utgjorde 189 millioner rdr rmt. Sverges omsättning med Storbritannien utgör således något öfver en tredjedel af dess totala omsättning med alla andra länder. Införseln af trävaror från Sverge och Norge till Storbritannien och Irland utgjorde för år 1863 närmare 960,000 loads (1 load är 50 eng. kubikfot) eller om: kring två sjundedelar af Englands hela trävaruimport. Värdet af Sverges och Norges trävaruinförsel till Storbritannien och Irland för år 1863 uppskattas af Board of trade ill något mer än 45!2 millioner rdr rmt. Anläggningen af underhafstelegrafen gynnas äfven at djupförhållandena och hafsbottens beskaffenhet i Nordsjön. De förra närnare den norska kusten undersöktes af den norska marinens officerare med specielt afseende på ledningen från Egersund till Peerhead i det nordliga Skottland. Djupet rid den norska kusten öfverstiger icke 170 amnar och är i Nordsjön 40 till 60 famnar ned jemn och fin sandbotten. Af de för inderhafstelegrafledningar så farliga fiskankarne, ölver hvilka flera af de sydigare telegrafledningarne i Nordsjön göras, der skador af de ankrande skeppen så t rekomma, finnas här blott en enda ära den skottska kusten, men denna kan äfen undvisas genom att lägga kabeln nordgare. Afståndet mellan Egersund och Peerhead är omkring 300 engelska mil. ) Ett enkelt, tjugo-ordigt telegram till England med svar kostar i Sverge omkring 3 å 26 rdr: men svaret kan fås vida hactigmara