SS mm RA AV RO SU RE flagg ppre och mera lycklige fordne kamrat Farragut. Antalet fartyg i sigte, som dagen förut varit särdeles obetydligt i betraktande af den stora handelsstad vi hade så nära, var nu allt hvad man kunde förvänta, och allt emellanåt passerade vi någon märkvärdig Noachs-ark-lik ängbåt , med utspringande däck och hus-lik öfverbyggnad, samt öfverst svängand2 en väldig maskinbalans. Likasom om alla nya veridens fartyg voro lika abnorma, var Dictator — en af Ericssons 8. k. ocean-monitorer ett bland de första vi passerade efter vår ankomst i Newyorks mera omedelbara grannskap. Den föreföll i våra vid en dylik syn ovana ögon mera lik något besynnerligt hafsvidunder än ett fartyg, der den låg, med sitt långa och låga skrof obetydligt höjande sig öfver vattenbrynet, och med tornet, skorstenen, ventilatorn och några andra ojemnheter uppstickande deröfver. Till råga på måttet af nautiska märkvärdigheter berättade lotsen för oss om en femton — säger 15 — fot läng brigg, som med en besättuing af kaptenen, eu man och en New-Foundlandshund för någon tid sedan afseglat från Newyork till En land. Afseglat är dock så till vida ett oriktigt uttryck, som affärden skall ha tillgått på så sätt, att — hunden bogserade. Vi ha sedermera hört, att den diminutiva oceanfararen verkligen med hela sin besättning välbehållen framkommit till Engand. Ehuru den olämpliga årstiden ej tillät oss att, som sig borde, uppskatta de omgifvande naturskönheterna, var det deremot omöjligt att ej frapperas af det för en stor handelsstad ypperliga läge som Newyork har, på Manhattan ön, vid Hudsonflodens semmanflöde med East River eller Long Islands sund. Hamnen är så rymlig, att säkert alla jordens fartyg här skulle kunna finna plate, och så djup, att de största skepp beqvämt kunna ligga vid de från stränderna utskjutande korta kaj-armarne. Vi ankrade på Hudson, tvärs ut från Newyorks sydvestra spets, en vidsträckt promenadplats, som sedan fordna tider bär namnet batteriet the Cattery?, ehuru numera inga spår efter fästningsverk der synas, och ett stycke ofvanför den s. k. ?Castle garden?, en kolossal, circuslik byggnad, der Jenny Lind första gången lät höra sig i Nya Verlden, och som numera är upplåten för emottagandet af debarkerande emigranter. På det ställe der vi lägo är floden ungefär en engelsk mil bred, och midt öfver på dess andra sida ligger Jersey City, ett slags förstad till Newyork, med 30,000 invånare. Skildt från Newyork genom ett här omkring 13 engelsk mil bredt sund ligger på Long Islands vestra sida Brooklyn, en stor stad med inemoti 300,000 invånare. Dess nära grannskap till Newyork gör, att Brooklyn, likasom Jersey City, nästan anses utgöra en del af den ännu kolossalare och mera betydande grannstaden, som ensam nu har öfver 800,000 invånare. Rörelsen i hamnen är oaktadt kriget, som menligt inverkat på Newyorks sjöfart, mycket liflig. Väldiga åogfärjor, som förena Newyork med Brooklyn, Jersey City, Hoboken och andra ställen, löpa oupphörligt natt och dag fram och tillbaka, och deras ånglurar, som motsvara de i Europa brukliga ånghvisselpiporna, låta dygnet om nästan utan uppehåll höra sitt bölande läte. Namnet färja ger blott ett svagt begrepp om dessa flytande hus med långa rader art götiska fönster. För öfrigt hvimlar hamnen at samma företeelser, som man finner vid gamla verldens större handelsstäder; men det hela bär dock en helt olika prägel, och antyder redan innan man landar den rastlösa konkurrens, som man sedan möter öfverallt i Norra Amerika, och som hos europeen, hvilken sörer sätta sig in deruti, i början på ett tröttande och obehagligt sätt spänner nerverna. Efter att ha landat i Newyork finner man sig ofast snart nog på Broadway, stadens största, ofta beskrilna gata, som med allt skäl förtjenar namnet Newyorks pulsåder. Ord kunna ej återge det intryck af rastlöshet, som rörelsen och lifvet här gör på den. som första gången befinner sig der. Detär visst sannt, att man annorstädes kan få se lika mycket, ja mera trafik. London-bron öfver Themsen t. ex. företer en tätare massa af menniskor och åkdon; men det oaktadt förefaller allt der mera sansadt, och man har lättare att tro, att alla de personer, som der visa sig på scenen, kunna ha ett bestämdt mål, till hvilket deras rörelse strätvar. På Newyorks Broadway deremot påminnes man ovilkorligen om en myrstack, i hvilken man nyss rört med en käpp. All hvimlar och ombyter utseende för hvarje ögonblick, som hade man framför sig eu gigantiskt kaleidoskop i ständig skakning. et som särdel.s frapperade mig var omöj ligheten att upptäcka något utseende, som oftare än andra förekom i den böljand: menniskomassan. Raceblandningen tycktes vara så fullkomlig, att de ursprungliga elementerna ej längre kunna upptäckas, och det ehuru alla Europas tungomål susa för ens öra. Jag var förberedd på att Amerika var annonsernas och puffarnes land; men verkligheten öfverträffade dock vida min förväntan. Hela Broadway, från ena ändan till den andra och från trottoirernas stenhällar till öfversta våningarne, är en enda massa af skyltar, flaggor och annonser i alla rengbågens färger. Det blefve för långt att här vidlyftigare söka beskrifva alla de sinnrika medel, genom hvilka man göker göra sing varor fördelaktigt kända, och ja. skall derföre nöja mig med att omnämnr ett par betecknande sätt, som kommo unler min observation. En viss mr Antemus Ward, som hvarje afton höll föredrag öfver lifvet bland mormonerna och ett besök rid den stora Saltsjön, hade naturligtvis, som vanligt, i alla tidningar och på sell nurar och plank, der en aftisch kunde få ippklistras, i de mest svassande ordalag och med det bäst synliga tryck sökt lockz olk till dessa sina föredrag. Men sådant ätt att annonsera är alltför vanligt och fäter ej nog uppmärksamheten. Man sår lerföre nu en hel rad af gubbar paraderi ängs Broadway med uppspända hvita paaplyer, på hvilka i röda, gula och blå mee ms YA ån fr MKT I AR JF (MA — HV — ss mmm ro m—HA DD NT Es