rollens fulländning, strandade dock emot den ringa tid hon egde disponera till behörigt studium ai den ytterst svåra och fint uulagda scenen, då denna utmärkta skådespelerska, som man vet, mer än någon af nya roller och trägen tjenstgöring är upptagen. Således voro de vackra intentionerna ingagalunda främmande för teaterns tjenstemän och artister, och besynnerligt nog blet detta behjertande af regien genom en slump omivtetgjordt och föremål för klander. Så mänga gånger Othello? förut bärstädes blifvit gitven, ha de resp. tidningarne ej nämnt ett ord om de nu klandrade förkortningar..e Hvad Biancas och Narrens personligheter vidkomma, torde det behötvas en längre uppsats än denna för att redogöra för nödvaudigheten eller nyttan af deras införande på scenen. Undertecknad veterligen, återtinnas de ej på någon af Europas teatrar, der Shakspeare gilves och på de orter, der herrar kritvici äro lika nogräknade som hos 088. Ludovicos slutord i stycket torde vara af mindre vigt för det hela än många audra förkortvivgar i detta eller andra af Shakspeures hos oss gilna stycken, genom hvilka diverse karakterer icke så ringa lidit. Hvad tör ötrigt återgilvaren at Othellos roll skulle förlora på de ord Ludovicos representanm etter den stora katastroten ullägger, behöfver ej påpekas. Som der ifrågavarande sorgepelet för vår scen blitvit lämpadt efter det al negern Ira Alridge från London medlörda sceneri, torde dävarande styrelse ej begått nägot tel, då den sökt följa de intentioner, hvilka i Shak-peares fädernesland och i den engelska konstoch hulvudstaden äro praktiskt rädande, och då hr Torsliws sceniska blick, vid styckets inscenering i Stockholm, just ej kan vara något ringa rättesnöre, torde undertecknad ej ens behölva urskulda den nuvarande regien, som alltså i dessa fall ej känner sig ha begätt något fel, om också förberedelsetiden tillätit att törlänga rollerna sä, att stycket räckt utöfver den vanliga tiden för en dramatisk föreställning. Ludvig Josephson, regissör,