SLAUDGARIUHVA om ei Jernvägsolyckan vid Sandsjö. ; Ur det protokoll, hållet vid den af in-ls tendenten N. Fr. Frykholm strax efter olycId kan företagna preliminära undersökning om sl densamma meddela vi här nedan nägra ut If drag, innehållande uppgifter, som ej före-!k kommo vid tinget: I Riex deri intagna berättelse förekommer följande: Under färden såg Riex ej på sina tidtabeller, I a. emedan han visste utantill den dei bestämda? tiden för gången eller 37 minuter, san Riex räkp nat på att använda, hvarför han ock när hans! (i egen klocka vid afresan från Nässjö visade 8.45p ville vara framme vid Sandsjö 9.22 dter samma ocka. Vid framkomsten till Sandsö efter sam2 manstötningen såg Riex genast på sin klocka, 5S! som visade 9.34 och på stationsuret, som visade b precis lika. Stationsmästaren Knoclenhauer frä tv ade Riex: Är det till och komma :å ?? hvarpå li iex åter tillsporde inspektoren, om han ej visste l k att extratåget skulle komma. Derpå svarade Knochenhanuer: när som hermn gal signal upp l i kurvan, då först kom signal .åg ut från Nässjö. Riex sig begaf derefter till lokomotivet för! v tåget n:r 29 och frågade, huru länge de stått på I d stationen, innan estratåget kom in: Godt och!f väl en qvart, svarade både föraren Lundahl och eldaren Möller. Knochenhauer deremot påstod, det Riex med extratåget inkom endast sex minuter efter det b föregående tåget, hvilket Riex på det högsta be-lv stred. Riex tillfrågad om orsaken hvarför: han, som i vid arbetstågen och annars blifvit så bekant med linien omkring Sandsjö, nu kunnat underlåta att i rätt tid stoppa tåget. yttrade. det Man på stig: 0 ningen före ankomsten till horisonta!tplanet norrk om bangården afstängde ångan samtt gaf både ll stationssignal och bromssignal. Bromasning sked-g de väl, men utan någon synnerlig verkan, eftersom det bromsades å tomvagnar. Viid passerandet af lutningen utför till stationen, derutsigten IP till bangården på ett långt stycke är skymd aflu skog på ömse sidor om kurvan, upptäcktes om-la sider att grindarne voro stängda och signal tilllg h h stopp uppe å semaforen, men Riex ville dock ej kasta maskinen back, emedan det såsom orden föllo, var förbjudet?. Efter passerandet af horisontalplanet hade slidhandtaget redan blifvit stäldt på midten. Riex hoppades nir han såg att ingen man fanns vid vexeln, att hans ofvanför grindarne upprepade stationsoc stoppsignal skulle förmå framför stående tiget att gå undan. Riex tillfrågad om han bar något att tilllä ga, beder få anmärkt, det man borde kunnal8 vänta när man inkommer i rätt tid till station, ( att de skola vara klara vid vexeln.? 1 I protokollet, hållet vid Elmhults station, !g förekommer: 1 På Elmhults station den 25 December. G Närvarande: Hr generaldirektören och chefen, S som förhörde, undertecknad. int tendent, som uppsatte protokollet, ! ingeniör Johansson. f Lokomotivföraren H. Lundahl, föda 1831. efter flerårig användning vid statens jernwigsbyggnal der anställd vid 3:dje trafikdistriktets maskinaf-, delning i Augusti 1861, lokomotivförare sedan 1 Oktober 1862. förekallad och hörd, berättade: S Han förde lokomotivet i nedgående tåg n:r 2911 från Nässjö den 23 dennes och inkom till Sand1 sjö station 2 minuter för tidigt. eller efter 3511 minuters gång i stället för 37 minuter. såsom tid1, tabellen föreskrifver. Hans afgång från Nässjö blef fördröjd och skedde ej förr än kl. 8.25. I ; L I 1 1 1 ( j l Sandsjö inträffade han kl. 9. Der bef uppehållet längre än tidtabellen föreskref, hvarför Lundahl en gång yttrade till sin eldare Möller: Här bli vi mycket fördröjda?. Båda stodo dervid på maskinen. väntande på afgång. Möller yttrade då: Ja. nu kommer Riex också, ty hans ångsignal hördes i detsamma. Kort derefter kom en storväxt obekant herre : pels framspringande till sidan af lokomotivet, ropande till Lundahl att köra undan. Inseende att någon fara var å förde, grep han efter handtaget för ångans måsläppning, men i detsamma törnade extralokoomotivet på l. eftersta vagnen och af stöten for Lvndahl baklänges. så att han icke fick fatt ii handtaget. Lundahl. tillfrågad huru länge han stått på stationen när sammanstötningen skedde, svarade :ln att det var fullt tio minuter. kan han taga I sin ed, men han tror tillika, att det var to f.)r kanske femton minuter. I Malmö den 26 December 1864. Närvarande: Hr generaldirektören och chefen. som höll förhöret, undertecknad, intendent. som uppsatte proto-l: kollet, trafikdirektörem frih. K. U.1. Sparre. Konduktören N. G. Bergman, födld 1832. antagen till stationskarl i December 11860 och till konduktör den 1 Oktober 1863. förrekallad och hörd, berättade: Den 23 December vrar Bergman andre konduktör på tåget n:r 29. IDetta afgick från Nässjö kl. 8,30 och framkom till Sandsjöl l. 9.5, all: såsomvan såg på sin egen klocka, hvilken han qvällen förut jemförde med stationsuret i Nässjö, då den gick en mimut före sistnämnda ur. På sednare stationen viar tåget inne: 5 å 6 minuter, såsom Bergman vill bedöma efter hvad han under tiden medhann af sina v nliga göromål, då extratågets första ångsignal hördes, sedan hördes ännu en dylik. Vid den första sig-1 nalen sprang extra stationskarlen det fortaste han kunde till norra vexeln, men kom föga mer än halfvägs: då extra lokomotivet passerade vexeln och straxt derefter törnade på sista wagnen i tåget n:r 29. Extratågets fart vid inkoommandet å angården vore visserligen mycket ssvår att bedöma; men Bergman är säker på aatt, om s året varit rent, skulle extratåget ickee, med den fart det hade, kunnat stanna framför yttersta vexeln åt söder. Konduktör Brandt, förekallad och hörd, berättade: Han var förste konduktör på tåget n:r 29 från Nässjö den 23 December. Han pligar vid tågföringen rätta sig efter sin egen klocka. som går säkert och hvilken han ställer efter stationsuret i Malmö. Den 22 på avälen jemfördel han sin kiocka med stationsuret i Nässjö. som skilde så obetydligt. möjligen två minuter. Den 23 jemförde han icke sin klocka ned nämnda stationsur. Åfresan från Nässjö skedde kl. 8,20 efter Brandts klocka. ankomsten till Sandsjö efter densamma 9.5. Han jemförde sin klocka med stationsuret derstädes. Hade efter dörrarnes öppnande göromål hos stationsmästaren på dennes kontor, och när de voro slutade, utgick ban åä platformen, hvarvid han såg extra-lokomotivet passera vexeln samt ögonblickligen derefter törna på sista vagnen. Till detta ögonblick kunde, enligt Brandts öfvertygelse, icke passerat mer än sex minuter från cordinari tågets stannande å stationen. Att icke mer än 10 minuter passerats. kan han taga på sin ed. Extra lokomotivets fart. då Brandt sågg detsamma, var större än han någonsin förr settt på ett tåg. som skolat stanna på en station. occh Brandt är öfvertygad att, om ingenting funniits i vägen å spåret, skulle extratåget, med den fart det hade. best.mdt ej kunnat stoppas förr än det varit på andra sidan yttersta vexeln. ENGLAND. Morning Posts korrespondent i Paris skrifver: Elfter hvad jag erfart af en mot England vänskaplig makts agent, står franska regeringen mera på en höflig än en