RR Ryn AR dr ritningar blefve till början af år 1865 stadfästade. — Häftigt i attacken som i försvaret, har dock —u— här råkat taga misie om är. Exposiionskomiten afgaf sitt betänkande den 7 Dec. 1863, och yttrade der: uti, att hvilketdera som helst at förslagen ansågs kunna genomföras, om byggnadsritiingar blefve fastställda under förra häljten af det följande året, således 1864. Det torde också vid närmare eftertanke vara tydligt, att en så storartad byggnad, eom här var i fråga, och som naturligtvis skulle blitva af monumental beskaffenhet, ingalunda skulle kuvna upplöras på den korta tiden at ett år, helst ett vidlyltigt och tidsödande grundläggningsa. bete ertfordrades på den föreslagna platsen, norra delen af Carl XII:s torg. Detta var det jörsta misstaget, härledande sig förmodligen af brädska vid haudbugarnes genomgående. Vidare säges i —u—:s artikel, att svenska slöjdlöreningens styrelse, som blitvit af ötverståthällareembeiet anmodad yttra sig ötver expositionstrågan, frumställt ett splitternytt förslag, nemligen att på södra delen ar Carl XIII:s torg uppföra en byggnad ar trä och glas, afsedd att borttagas genast efter expositionens slut, och uti hvilken skulle anordnas en tillfällig och för svenska industrien allena afsedd exposition?. Denna uppgilt inneiattar tvenne misstag. För det första hade exp sitionskomiten uti sitt 3:dje alternativ, för den händelse att en permanent eller halfprovisionel expositionsbyggnad ej kunde till år 1866 ästadkommas, eller ej ansåges böra utföras, sjelf föreslagit anordnandet af en exposition nämnda år i en helt och hillet tillfällig byggnad. Skunaden mellan de båda törslugen består säledes deruti, att en annan plats nu blifvit ifrågasatt, nemligen södra delen af Carl XII:s torg i stället för Humlegården, der komiten ville förlägga tvenne tilltälliga byggnader. Om detta säledes äfven innebär något nytt, så är det ätminstone icke något splitternytt förslag. — För det andra har slöjdföreningens styrelse uti sin framställning icke nämnt ett ord derom, att den ifrågasatta expositionen skulle afse den svenska industrien ullena, men väl ansett någon nedsättning af det beräknade utrymmet kunna göras, om expositionen blefve endast för industriartiklar, och ej tillika för konstverk, såsom al komiten var föreslaget. Icke en gång den rinfaste antydan till en sådan inskränkning, varigenom utställningen skulle komma att omfatta endast de inom våra egna landamären åstadkomna effekter, kan i utlåtandet uppletas. — Dessa voro misstagen n:r 2 och 3, härflytande af samma anledning som n:r 1. Kort derefter framställer —u— omöjligheten att för den af slöjdförenvingens styrelse uppgifna summan, 150,000 rdr, åstadkomma den ifrågasatta expositionsbyggnaden, på den grund att en dylik, enligt komitens andra aliernvativ, var beräknad att kosta 350,000 rdr. Den skenbara motsägelsen är dock lätt att hälva. Sistoämnda byggnad (komiterades andra alternativ) skulle alses utt qvarsiå 10 å 15 är, och med större reparationer ännu längre. Den skulle således erfordra ett långt solidare byggnadssätt än en dylik, som vore ämnad att så blott öfver en sommar. Grundläggn ngen för den F rra var beräknad till 86 000. kostnaden för annexer till 95 000 rdr. Om dessa båda belopp. tillsammans 181,000 rdr, dragas ifrån de 350.000, så äterstär 169.000 rdr såsom koswnad för sjelfva hulvudbyggnaden, enligt komiterades, andra alternavuv, hvilken lemnade en goliyta af något mer än 84 000 qvadratiot, och blefve af solidare kouvstrukuon. År det då sä orimligt att med 19.000 rdr minska kostnaden, dä fräga är om en byggnad af lättast; beskaffenhet, med nära 7000 qvadrattots mindre utrymme? — Man torde här kunna fiona —u—:s fjerde misstag, beroende på felaktig kalkyl och oriktigt vald jemförelsepuukt. Det torde, i fråga om kostnaden, äfven böra tagas i betraktunde, att denna måste sättas betydligt högre, då med industri utställningen skall förenas en konst-exposiion, emedan de i sednare tallet nödiga särskilda anordningar för belysningen samt koustverkens större ömtälighet m. m., erlordra ganska kostsamma ätgärder i byggnadsväg. För öfrigt är det med glädje man, tll såväl —u—:s som öfrige läsares lugnande il fråga om kostnadsrtörslagets tillförhvighet, får upplysa, att det sistnämnda är uppgjordt ingalunda på hölt?, utan efter detuljerude kalkyler, och af den erkändt skicklige arkitekten vid statens jernvägar, major Edel svärd, till hvars uppgifter man torde kunna sätta fullt förtroende. Mot slutet af sin artikel anmärker —u—, att frågan snarare bort behandlas af slöjdföreningen sjelf, än at dess styrelse. Det var dock inom denna sednare, som förslaget om en större exposition i Stockholm i början af 1863 framställdes af frih. Bonde och litteratören Bruhn, hvilka då bäda voro medlemmar af styrelsen. Sannt är, att frågan förelades föreningen vid allmänt sammanträde och att det var föreningen, som hos Kongl. Maj:t gjorde underd. fram ståll ning i ämnet; men denna inskränkte sig till att anhälla om ärendets utredande af en komit. Då nu alla vederbörande syntes vara ense om sjelfva saken, och frågan var endast om sättet att bringa förslaget till utförande, torde det icke hafva varit illa betänkt att inhemta yttrande af slöjdföreningens styrelse, som unde antagas hatva med uppmärksamhet följt frågan och således derom ega närmare kännedom, och som för öfrigt, af töreningen vald och återvald, torde iå anses åtvjuta dess förtroende. Hvad beträffar den ferma expedition, som äfven enmärkes, må det vara tillåter upplysa, att det så häftigt klandrade törslaget jr mte ritning och koswudsberäkningar redun var någon tid förut uppgjordt af ma jor Edelsvärd och under hand blitvit medseladt säväl åtskilliga af slöjdfoörenivgsstyselsev8 ledamöter, som flera undra för saken intresserade personer. Härigenom förklaras, att nämnde styrelse kunde redan dagen efter motigandet ar öfverstäthällureembetets remiss komma öfverens om förslagets frem ställande, och den terma expeditionen? var södvändig tör att ärendet skulle hunusa hus stadsfullmäktige anmälas den I December KÄR j