Undervisningssystemet i elementarDn läroverken. ir En för några veckor sedan i denna och undra tidningar meddelad notis om utgången af de vid elementarläroverken förrätlå jade afgängsexamina har, efter hvad vi inhemtat, hos en större allmänhet tilldragit Big en synnerlig uppmärksamhet. Då man sett, huru t. ex. af fem till afgängsexamens aflåggande vid Stockholms gymnasium anmälde ynglingar fyra blifvit differerade (af vilka tvenre vid förra halfårets slut drabvats af samma ogynnsamma utgång på enaanda försök), samt huru vid nya elemenarskolan, som under terminen varit besökt af 200 gossar, endast en anmält sig till och genomgått nämnde examen (exempel, som icke vid andra läroverk saknat sina motstycken), så har man frågat sig, om de höga fordringar, hvarom dessa och liknande företeelser vittna, äro öfverensstämmande med nämnde examens ändamål; och man har y bland bekymrade föräldrar och målsmän hört icke få uttala sin förundran, att vederbörande vilja till magisterkunskaper forcera dessa bleksotspatienter, som, efter att hafva genomkämpat skolornas högsta klasser, snarare borde försändas till sjukgymnastiken än till parnassen. Vi tro äfven för vär del, att dessa frågor och tvifvel icke sakna all befogenhet. Om man ser till elementarläroverkets ändamäl, så kan detta, såsom sjelfva dess benämning antyder, icke vara annat än att bibringa ungdomen vetenskapernas elemenfer; och då man af ynglingarne vill bilda lärde, utrustade med en ej allenast mera mångsidig, utan i många fall mera grundlig bildning än en stor del af dem, som nu ibland oss gå och gälla för vetenskapsmän; så har man skjutit fångt öfver målet. Om mån tager ordet ?vetenskapen? i sin fulla allmänlighet, måste man naturligtvis äfven ifva elementarläroverkets ofvannämnde änamål sin behöriga begränsning; ty det skulle icke vara hvarken klokt eller möjle att bibringa ungdomen grundämnena till alla vetenskaper. I allmänhet taladt bör elementarläroverket, såsom en mellanlänk emellan folkskolan och universitetet, endast hafva till ändamål att bereda allmän medborgerlig bildning och att meddela detkunskapsmått, eom är nödvändigt eller behöfligt för den, som vill göra anspråk på att ega en mot tidens fordringar svarande allmän bildning. Men med denna moderata uppfattning af skolans ändamål äro våra stollagstiftare och ledarne af läroverkens angelägeuheter ingalunda belåtna. De sträfva att uppnå ett mål, hvilket, såsom vi ofvan anmärkt, är lika oklokt som oupphinneligt; ty de uppbjuda allt för att bibringa ynglingarne alla vetenskapers elementer samt att i så många af dessa vetenskaper som möjligt göra dem fullärde! Vill man hafva bevis på sanningen af detta sednare påstående, så må man Pivista en af de numera vid terminernas slut anställda afgångsexamina; man skull då tydligen finna att bemödandet förefunnits, om det också naturligtvis föga lyckats. Skulle man åter betvifla vårt förra pästående; så må man kasta en blick på skolornas så kallade Läsordningar?, och man skall finna, att redan de små pyslingar, som bivista elementarläroverkens första och andra klass, måste, till och med i de skolor, som skola vara förnuftigast organiserade, genomsträtva tio olika kunskapsämnen, samt att detta antal med hvarje klass ökas, så att sjette och sjunde klassernas alumner, uf klassiska eller rättare döda språkens linie, hafva att producera fullgod insigt i följande 19 kunskapsämnen: Kristendom (katekes, bibel, psalmer), Teolögi och aritmetik, Kyrkohistoria, Geometri, Algebra, Latin, Grekiska, Historia, Geografi, Franska språket, Tyska språket, Engelska språket. Teckning, Botanik, Zoologi, Kemi, Fysik, Logik och Psykologi. Det är emellertid icke nog med att ynglingens kropp och själ skall nedtryckas af det hästlass af vetande, hvarmed han sålunda från alla håll, genom en mängd olika lärare och massor af böcker, alla stunder på dagen belägges; han mäste äfven alse tid för gymnastik, för sångöfningar och, om han vill blilva prest eller magister, för hebreiska epråket. Hvilken fullvuxen menniska skulle kunna stå ut med att samtidigt arbeta sig in uti 22 olika kunskapsgrenar. Något hvar skulle väl blifva deraf ej blott öfveransträngd, utan förderfvad; och hkväl fordrar man sådant af ynglingen, hvars kroppsoch själskrafter, ännu stadda i utveckling, fordra skon sam behandling, om de icke skola brytas i sin knoppning och för alltid förderfvas. Vid sistlidne riksdag höjde sig kraftiga stämmor för en geromgripande reform af det nuvarande skolvåsendet; men så länge en fjerdedel inom representatio innehafATEN LÄDER SÄ vr aker felt )) Ro mä ee 0 —E CD -— 2 AP MM GÖ OL —— mi — mm AA DS AA OM AM mm -—a mA FRRIE AA PAA ATT