Article Image
I England synes man frukta att splittrinen mellan tyska stormakterna skall medföra ett återupplifvande af Rhenförbundet. Sålunda skrifver Saturdag Review: Man försäkrar, att franska diplomatien åter är verksam vid de mindre tyska hofven, och man frambesvärjer Rhenförbundets spöke, för att skrämma rådlösa patrioter. Det är icke omöjligt att några furstar skola föredraga etttranskt skyddsvälde framför den oro, som Preussens förmenta planer vålla dem, men man har dock skäl att hoppas, att den nation, som icke ville tåla danskarnes närvaro i Slesvig, skall visa samma enighet mot en mäktig fiende eller gynnare. Rhenförbundet varade blott åtta år, hvarefter dess medlemmar skyndade att lemna dess skyddsherres fana, icke blott derföre att krigslyckan vändt sig, utan emedan deras egna undersåter skulle hafva störtat dem från tronen, om de blifvit den främmande usurpatorn trogne. Sedandess hafva två generationer växt upp i medvetandet om en nationel tysk existens, som var alldeles obekant för den franska revolutionens samtida, då den till största delen utvecklades genom kejsarrikets sednare misstag. Den nationella instinkten och språket äro af större betydelse än arfsföljden i Slesvig och Holstein. TYSKLAND. Slutet af den not, som Bismarck den 13 sistl. Dec. afsände till baierska kabinettet och hvaraf vi redan meddelat ett telegrafiskt utdrag, lyder sålunda: Försöket att i stället för exekutionen sätta hertigdömenas ockupation och seqvestrering, samt att vindicera besättandet af förvaltningen åt förbundet, tills deras framtid blifvit definitivt afgjord, innehåller en tendens till utvidgning af förbundsförsamlingens kompetens, som icke finner något stöd i traktaterna, och som vi derför icke kunna annat än beteckna såsom farlig för sjelfva förbundets bestånd. Förbundets beständ är nemligen grundadt derpå, att alla förbundsmedlemmar visa aktning för de mycket försigtigt uppdragna gränserna för denna kompetens; hvarje försök att godtyckligt utvidga den, berör och skakar sjelfva förbundets grundvel. Ett majoritetsregemente, som i stället för denna aktning, ville sätta en godtycklighetspr neip och göra anspråk på att ledande inverka på vår politik utöfver förbundstraktaternas bestämmelser, kunna vi icke finna oss uti. Vi äro blott medlemmar af det förbund, hvars grundsatser finnas nedlagda .uti, förbundstraktaterna. Det mått af myndighet, som tillkommer hvarje enskild medlem emot det hela, är angifvet uti dessa traktater, och ett öfverskridande af den derigenom gifna kompetens sammanfaller med ett förbundsbrott. Hvarje regering, som lägger vigt på de fördelar och den säkerhet, som förbundets fortfarande bestånd skänker den, borde derför vara på sin post mot kompetensöfverträdelser, genom hvilka det gemensamma bandet kunde sönderslitas. Vi äro icke sinnade vatt låta inskränka vår politiska sjelfständighet vidare än som följer af våra oatvisliga förbundsförpligtelser; försöket dertill skulle emellertid blifvit ett faktum, om blott 2 röster ytterligare sällat sig till de 6, som utgjorde minoriteten den 5 December. Vi skulle då, föratt värna våra rättigheter mot det orättvist fattade beslutet, kommit i tilltälle att göra fullständigt bruk af den handlingsfrihet, som för oss framgick af traktaternas kränkning. Vi kunna blott önska att kongl. sachsiska regeringen ieke må tvifla på vårt besluti liknande fall, och derför har jag ansett öfverflödigt, sedan det närvarande tillfället blifvit afgjordt genom omröstningen den 5 December, att återkomma till de dervid omtalade princier.? Enligt Nordd. Allg. Zeit. har baierska kabinettet redan besvarat noten, och tidningen uppmanar det att publicera samma svar.

8 januari 1865, sida 4

Thumbnail