Ilhöra hvarje lokomotivförere, får jag åbeopa vidfogade utdrag ur det gällande tjenstöringsreglementet, hvilket det tillhör hvar ch en vid statens jernvägar anställd tjenteman och betjent att noga känna och all id i tjenstgöring medföra. Enär domstol kommer att pröfva, hvilken om bör anses vållande till den inträffade lyckan och derföre bör bära det tunga anvaret, tillkommer det ej mig att uti denna apport deröfver fälla ett omdöme. Endast afseende på säkerheten för bantågen i allnänhet anser jag mig böra tillägga att denna väsentligaste mån beror derpå att den i idtabell föreskrifna hastigheten så noga om möjligt iakttages, att anbefallda förigtighetsmått vid bantågets annalkande till tetioner i tid vidtagas samt att på banan ch vid stationer gifna signaler ovilkorligt Utlydas. Lokomotivföraren Gustaf Albert Riex, nu väktad, är född 1838, antogs såsom arbeare vid 3:dje trafikdistriktets machinafdeliug år 1560, har tjenstgjort såsom eldare i lokomotiv från den 1 Oktober 1861 till len 1 December 1863, då han blef ordinasie lokomotivförare. Såsom eldare hade nan förut ofta, vid permitteringar och sjuklomsförfall, fört lokomotiv. Intill Maj månad detta år har han sedermera fört trafikläg och derpå haft reservtjenst till den 26 Juli, då han såsom pålitlig och ordentlig blef anställd vid ballastningsarbetet på linien Lamhult—Nässjö, hvarmed han varit. sysselsatt till dess att denna linia öppnades för trafik. Efter den 1 innevarande December har han varit stationerad vid Nässjö, med reservlokomotivet för linien Nässjö—Elmhult. Så väl hans förmän som kamrater liksom arbetsbefälet vid jernvägsbyggnaden vitsorda säväl hans städse visade pålitlighet och ordentlighet i tjensten som ans redbara karakter. Uti machinafdelningens straffjournal har han icke erhållit någen anmärkning. Då Riexunder hela ballastningsarbetet fört lokomotiv på linien Nässjö—Sandsjö, var banans beskaffenhet honom bekant. Någon tvekan kunde af dessa skäl icke uppstå hos befälet att anförtro Riex förande af trafiktåg å samma linia. Den inträffade olyckan bör otvifvelaktigt tillekrifvas den hastighet, hvarmed Riex vid detta tillfälle förde det honom anförtrodda extratåget, hvilken gjorde tågets stannande omöjligt i behörig tid utanför Sandsjö station, der stoppsignal visades. Enligt sammanstämmande vitsord af alla dem, som på morgonen den 23 sågo Riex, ver han fullkomligt redig, och har han äfven tillförene alltid varit nykter och ordentlig i sitt lefnadssätt. Tilldragelserna vid sjelfva olyckshändelsen beskrifvas sålunda: Extratågets lokomotiv genomtrände den uti ordinarie tåget sist stående 3:dje klassens vagn n:r 148, så att underredet krossades, hjulen skötos framåt och vagnstaket med spillror af sidoväggarna blef hängande på lokomotivet, hvarvid lokomotivets skorsten afslogs och en del utstående mindre delar skadades. Den andra vagnen i ordningen fick likaledes en del af underredet krossadt, men hela korgen framsköts jemte den öfriga delen af tåget och blef i temligen orubbadt skick stående på rälerna. Den tredje vagnen i ordningen erhöll blott en mindre skada; de öfriga blefvo oskadade. Uti extra tåget skadades ingen vagn och lokomotivet synes utan svårighet eller synnerligen stora kostnader kunna repareras. De fyra axlarna med sina hjul, som tillhörde de båda sista vagnarna i ordinarie täget, sammanhopade sig framför lokomof 8 S t a i AA AM Ar tivet så att de hindrade dess vidare framfärds Sedan olyckan inträffat vidtogos åtgärder för erhållande af hjelp åt de sårade eamt banans klargörande under ledning af öfverste Beijer, hvilken såsom passagerare medföljde det ordinarie tåget till Malmö. Då herr öfversten benäget lofvat gå min anhållan till mötes att öfver händelsen meddela en ekriftlig berättelse, får jag i afvaktan derpå blott nämna, att extra tåg med tvenne läkare och sjukvårdsattiralj atgick från Jönköpings station kl. 10,45 f. m. samt ankom till Sandsjö omkring kl. 1: äfvensom att fvensom utt ordinarie tåget n:r 29 med de skadade och lindrigast sårade passagerarne fortsatte resan från Sandsjö kl. 12,33 samt ankom till Malmö kl. 1,5 på natten, sedan tratikdirektören anordnat nya mötesplatser med de på linien i gång varande ordinarie bantågen. Intendenten Frykholm afgick från Malmö samma dag med uppgående snälltåget kl. 2,20 e. m. och anländeltill Sandsjö kl. 8 e. m. Utaf de 19 svårast skadade personerna afled en yngre gosse på stället: de öfriga 18 infördes med extratåg till Jönköping och blefvo intagna på länslazarettet derstädes kl. 5 e. m. Förteckning å dessa personer bilägges. Af dessa hade till och med gårdagen 4 aflidit, nämligen arbetskarlen P. M. Petterston från Hjelmseryd socken, konstförvandten G. E. Åström från Malmö, arbetskarlen J. P. Svensson från Nydala socken samt jernvägssnickaren B. Jönsson från Virestads socken. Tvenne, snickaren Olar Göransson från Westra Sallerup och materialvakten J. N. Linnholm från Forserum, hafva blifvit så återställda att de kunnat begifva sig till egna hem, Vid besök å lasarettet den 25 dennes har jag sökt bereda de qvarliggande den hjelp och lindring, som för ögonblicket var möjlig samt torde framdeles efter erhållna upplysningar få inkomma med förslag till de ätgärder som ytterligare i detta afseende må finnas i af förhållandena påkallade. Stockholm den 29 December 1864. W. Troilius. Utdrag utur Tjenstgöringsreglementet vid Statens Jernvägar. Kap. 11. Säkerhetsoch försigtighetsmått. g 1. Den första och vigtigaste skyldigheten vid all tjenstgöring å jernvägen är det säkra och skyndsamma fortskaffandet af passagerare och gods, och tillhör det derför en hvar af jernvä