I gått någon examen, eller erhållit något betyg, TT ve EF I som afsåg hans kunskap i trädgårdsyrket. Professor Andersson gjorde Johansson den frågan, om han icke till en början eller till hösten 1862 varit antagen som stalldräng, hvarpå han genmälde, att stalldrängar hade litet hvar af eleverna fått vara. Fredlund, att han biträdt Aspman några veckor i Augusti månad 1861 med äktning af träd. hvarunder Aspman visat honom en del af trädskolorna, för att Fredlund skulle se huru dessa i allmänhet sett ut före Aspmans tid, hvarvid vittnet förmärkt, att träden ej varit skurna eller utrangerade, enär bland dem funnits gamla och fula träd, hvarjemte vittnet i trädskolorna observerat hvarjehanda ogräs: men att Aspman sedermera förbättrat dem. Hvad undervisningen anginge, hörde vittnet under den tid han arbetade 1 trädgården, cj omtalas, att några föreläsningar höllos, så mycket hellre som vittnet ville påminna sig, att professorn vid omförmälde tid varit från hufvudstaden afrest Anders Petter Johansson, att han varit trädgårdselev från vårtiden 1860 till 1862 års höst; att under denna tid professor Andersson medde I lat undervisning, dels i botanik, i hvilket ämne professorn i Maj och Juni månader hållit föreäsningar en å två gånger i veckan, dels ock unI der höstoch vintermånaderna hemma i sitt rum tvenne gånger i veckan meddelat eleverna underI visning i räkna, skrifva och geometri, och hade dervisning, ehuru vittnet trodde att åtminstone Å Igon examen med eleverna ej hållits, och att vittJatt professorn varit hindrad; att eleverna genom eleverna i allmänhet erhållit tillsägelse att bivista lektionerna, men än den ena än den andra af dem deriftån uteblifvit till följd af dem utom Bergianska trädgården förelagda arbeten; att vittnet ej erinrade sig om Wilhelm Johansson och Nyander varit bland de elever, som åtnjutit unden förstnämnde, som en längre tid arbetat vid trädgården, derom blifvit tillsagd att hvarje gång undervisning meddelats omkring en timmas tid, höst och vinter mellan kl. 4—5 och om våren 5—6 e. m., att ibland undantagsvis dock händt, professorns försorg erhållit de taflor och böcker, som vid undervisningen varit behöfliga; att nånet af Aspman fått betyg derom, att vittnet sökt inhemta undervisning i trädgårdsyrket, . Med anledning af vittnets utsago bad profesIsor Andersson att få upplysa, att han endast haft föreläggande att hålla föreläsning en gång iveckan värtiden för eleverna; men utsträckt föreläsningstimmarne deröfver, och särskildt vintertiI den meddelat eleverna undervisning i skrifning, j J j gängar löpande rabatter, att vid det under som! L l räkning och geometri, hvartill han ej haft någo förpligtelse och dessutom sjelf bekostat undervisningsmaterielen, att någon examen vid elevernas afgång visserligen ej hållits, men detta hade hvarken varit brukligt förut eller föreskrifvet. Alsen fick härefter företräda och berättade, att han varit elev vid Bergianska trädgården från början af November 1862 till den 24 Oktober 1863; att eleverna whder hösten det första året intill jultiden, samt under Januari och Februari månader 1863, erhållit enskild undervisning af professorn i räkning och skrifning jemte botanik, varvid professorn tillhandahållit erforderliga böcker, som eleverna dels fått behålla under det de varit qvar, dels erhållit till skänks; att professor Andersson under Maj och Juni månader 1863 hållit föreläsningar flera gånger i veckan; att dessa föreläsningar bivistats äfven af andra personer än eleverna vid trädgården; att alla eleverna under den tid vittnet varit anställd vid trädgården varit tillsagda att bivista föreläsningarne, utom trädgårdsgossen, samt vidare, på särskild fråga af professor Andersson, om icke vittnet hade sig bekant, att Johansson, Rosendahl och Boström under vintern 1862—1863 några gånger bivistat de enskilda lektionerna, att ohansson åtminstone under hösten 1861 begagnat den, och att efter jultiden 1862 äfven Boström och Rosendahl varit tillstädes några gånger. Slutligen förekallades eleven Ericsson, som hvad undervisningen och föreläsningarne beträftade hade ungefär enahanda utsago som närmast föregående vittnen. På begäran af häradshöfding Wendtland blef härefter målet uppskjutet till den 12 December. Då det nu påropades, inställde sig parterna : anyo, och förklarade sig häradshöfding Wendt-! land beredd att afgifva slutpåstående i målet, ! men anhöll att innandess ytterligare få afhörde ( trenne vittnen, nemligen trädgårdsmästarne Adolf Berggren och Anders Ericsson samt trädgårdseleven frans Teodor Paban, hvilka anmäldes vara närvarande. : De fingo företräda, då jäf ej förefanns, gå vittneseden, och berättade : Berygren, hvilken uppgaf sig innehafva en till Sabbatsberg hörande trädgård, hvars egor gränsade till den Bergianska, att vittnet det år Lindegren tillträdt arrendet deraf, dels trenne gånger i April och Maj månader besökt trädgården, dels ock en gång under sommaren, dervid vittnet tagit vägen utåt en gång åt norr eller nordost, hvilken, jemte tillstötande gångar, varit full af ogräs vid de omförmälda tillfällena, likasom de utefter nämnde maren gjorda besöket vittnet sett ogräset stå i ?fullt flor; att vittnet under Aspmans arrendetid äfven besökt trädgården, dervid vittnet gätt samma väg, och då funnit förhållandet likadant som förut, varande den del af trädgården vittnet vid sina besök sett, illa häfdad, dock hade Aspman sedermera förbättrat densamma: Ericsson, att vittnet, som besökt trädgården under det att Lundström den yngre innehaft densamma, då funnit en del af gångarne bevuxna med gräs, utan att dock kunna erinra sig om gräset varit sådant som afsetts till foder åt kreaturen eller ogräs: att vittnet i en trädskola för lönn och lind bemärkt förvuxnaträd, hvilka dock blifvit nedhuggna innan Lundström afträdde arrendet. Paban, att vittnet. som varit elev vid trädgården ifrån hösten 1861 till hösten 1862, funnit en del af gångarne igenvuxna med gräs, men att andra närmare byggnaderna belägna ställen hållits rena; att å en del land och rabatter funnits ogräs, efter hvad vittnet kunde finna hufvudsakligen i följd deraf, att ogräset ej blifvit borttaget, utan fått stå och fröa af sig; att en mindre plats i närheten af professor Anderssons bostad f synnerhet varit bevuxen med svårt ogräs, som i sedan blifvit borttaget af Aspman; att under ti g den för vittnets anställning funnits tillsammans D 8 elever, hvaraf endast 3 eller 4 deltagit i undervisningen, under det de andra förehaft utarbete; att vid undervisnings meddelande professor An-1 derssons tjenstfolk uppkallat några af eleverna; t men att ingen allmän tillsägelse eller kallelse åt f eleverna att bivista densamma blifvit af profesf sorn utfärdad. Hr Wendtland ingaf härefter sitt slutpåstående, hvari han, åberopande föreskrifterna i professor Bergii testamente, mot hvilka han ansåg det nu a genom de i målet å kärandesidan afhörda vitt-l nens berättelser vara ådagalagdt att akademien i; många delar brutit, yrkar att Bergianska trädgården, eller egen.iomen n:r 110 och 111 i qvarteret Kihlen vid Carlbergs alln, genast måste till käranderna afträdas, anhållande derjemte att !h CA AN mn FA ÅA FA KR