Mosifgult och Musifguld. Af B. KLETzENSKY. (Dinglers Journal. 1854. November.) Till 20 ort vatten blandas 1 ort koncentrerad avafvelsyra eller 2 ort koncentrerad saltsyra och i blandningen löses 4 ort tennsalt; lösningen upphettas till begynnande kokning och lemnas ätt svalna. Under svalningen inledes deri så mycket svafvelsyrlighetsgas, som fås genom förbränning af 1 ort svafvel. (De härvid föregående kemiska föreningarne kunna uttryckas genom formeln 3 Sn Cl 2 HO SO HO 5 SO? — Sn 8 42 (Sn 07, 2 SO?) 3 HCL) 7 Vid svalnandet af den gula vätskan fäller sig u densamma ett gult pulver, hvilket, fränsiladt, urlakadt och torkadt, utgör musifqult — en ny målärefärg, liknande neapelgult, men oföränderlig i luft, ljus och svafvelväte. en frånsilade vätskan kan tillgodogöras medelst distillering, hvarvid saltsyra öfvergår och tennvitriol återstår i retorten. Om den rena och torra fällningen sublimeras ur en glaskolf, vid glödhetta och under inskränkt lufttillträde, så fås ett praktfullt musifguld, i stora guldglänsande fjäll och af en renhet och glans, som icke erhålles vid musifgulds beredning på det af gammalt bekanta sättet.