Article Image
de beredd och väl rustad att mottaga fienen. Låga spanmälspriser och höga brödpriser. Vi ha förut åtskilliga gånger fästat uppmärksamheten på detotillfredsställande ekick, hvaruti bageriyrket härstädes befinner sig, och sednest hafva vi haft att anmärka det missförhållande att, ehuru spanmålspriserna fallit till en grad, som på många år saknat mor right, brödet föga eller alls icke förstorats eller förbättrats eller blifvit billigare. Den ovilja, som dessa förhålländen tiramkallat hos samhällets olika klasser, har emelJertid icke irån bagarnes sida ledt till ett bättre respekterande af allmänhetens rätt och billiga fordringar. Det visar sig häraf, att olägenhetea icke afhjelpes genom blott tal, utan att det också erfordras handling. Vi ha yttrat, att spanmålspriserna ansenligt fallit; äfven vedpriserna hafva fallit och hvarken arbetslöner eller hushyror eller materialier för öfrigt hafya stigit i pris. Enligt naturlig ordning och sund ekonomi borde i följd häraf fördelen af billigt bröd tillgodokomma allmänheten; men tack vare bagareembetet, som icke lätsat om att något sådant prisfall egt um, har allmänheten blifvit beröfvad all vinst och förmån af den goda konjunkturen, hvilken vinst deremot stannat hos en hand full yrkesidkare, som håller samhället i schack och godtyckligt beskattar detsamma, hvarigenom det icke blott gör en stor förlust, utan jemväl förödmjukas, då det måste underkasta sig ettsådant behandlingssätt. Utom olägenheten för de många fattiga och mindre bemedlade af dyrheten, är äfven frånvaron af ell kontroll att öfverklaga. Viglen på brödet är visserligen ingenting tillförlitligt att bygga på såsom kontroll å en tillverkning, hvarvid en eå ymnig och så godtycklig qvantitet vatten ingår sem i det Stockholmska bagarebrödet; men den är likväl säkerligen den enda utväg hvärigenom man kunde approximativt bedöma då -olika bagarnes olika priser, derest bagarne vöre ålagda attuppgifva sina priser efter vigten. Tyvärr har icke den frihet, hvilken bagareyrket fått nu rätt länge åtnjuta, gifvit uppkomst ät någon konkurrens, gzom förmått rycka yrket synnerligen framåt, vare sig i afseende på bageriapparatens eller brödets beskaffenhet, och de gamla klegomålen qvarstå ännu äfven i dessa afseenden. Under sådana förhållunden och då denna angelägenhet verkligen hörer till samhällets vigtigaste, hvilka icke få lemnas åt sitt öde, torde förtjena att tagas under öfvervägande hvilka medel mot dessa olägenheter böra begagnas. en första och bästa bland utvägar, som för det närvarande omedelbart kunna tilllämpas, vore, enligt vår öfvertygelse, återupplifvandet af hembakningen inom familjen. Detta förslag kan förekomma sällsamt i vår förfinade tid, men vi mena emellertid allvar dermed; vi veta att sättet redan börjat på många ställen med stor fördel begagnas, och äro öfvertygade att det skulle medföra både besparing och bättre och kraftigare föda på samma gång det gåfve en nyttig och alls icke ovärdig sysselsättning åt qvinnan. Vi våga tro att, då denna operation numera i de moderna jernspislarne vida lättare och med mindre apparat än förr låter sig utföras under sjelfva matlagningen, det skulle blifva en tillfredsställelse och en ambitionssak för husmödrarne att på detta sätt göra sig oberoende af bagarnes preje rier. Då vi hoppas att detta råd måtte falla i god jord, bygga vi likväl icke allt derpå, enär på många ställen saken är overkställbar, utan vi önska också att de, som sysselsätta sig med hembakning till afsalv måtte begagna sig af bagareembetets absencer för att genom erbjudandet af bättre vara och biligare pris än bagarne slå dessa ur brädet; och att den konsumerande allmänheten måtte uppmuntra dessa bagarnes konkurrenter. äruti finnes för qvinnan ett godt tillfälle till arbete och inkomst. Det torra bröd som tillföres i torghandeln, ofta långväga ifrån, säljes både till godt pris och god beskaffenhet och har varit en verklig välgerning för staden och isynnerhet för dess fattigare klasser, hvarföre äfven detta bör rekommenderas. ; Slutligen ville vi ock förorda avläggningen af ingbagerier, ställda på aktier af mindre belopp, t. ex. 100 rår, så att ett stort antal del are komme att blifva säkra afnämare och befrämjare af saken. Från ett sådant bageri, der brödets ingredienser vore reglerade och tillverkningen skedde under kontroll, kunde försäljning till aktieegarne

22 december 1864, sida 3

Thumbnail