STOCKHOLM den 20 Doe. Generald skedstagande f 158 plötsliga af a t för sundhetskollegium har ining till en polemik emellan bladet och Dagligt Allehanda, hvilken icke soknar sina pikanta momenter. Sistnämnda ti täckta ordalag att nom förbigåend digt vikariat chefen före: chef, utan att och oformli, kandidaten i temligen oförn, icke blott geandet af ett lealråd, af en utaf erson, förnärmat samma handlat olagligt illåtit den gynnade medicinalrådsem-. erfältläkaretjensten samt viss föredrag1e skulle, enligt inollegii -ordförande. För det obehö örfoganden hvälfver Allehand ttaren, i främsta rummet, skulden på statsrådet Carlson; och förmäler han sig icke kunna aflägsna den föreställning, att anledningen till statsrådet Carl-. sons missbelåterihet med chefen för ett hans departement underlydande embetsverk bör sökas i den sednares uppträdande vid sednaste riksdag i den så kallade medicinska frågan och den lysande seger han deri, äfvensom i åtskilligt annat, vann öfver dåvarande Upsalaproiessorn Vi förbigå de anmärkningar, som i Allehanda framstö emot regeringens sätt att behandla frågan om anskalfande af en fullgändig sjukvårdsutredning i tält, emedan dessa hafva mindre omedelbatt sammanhang med frågan om sombytet. Det officiella bladet har i en längre artikel besvarat Allehandas angrepp. En person, som i 16 år innehaft regementsläkareoch öfverföllläkarebeställning, borde helt naturligt, säger P. T:, hafva företrädet framför en af de yngsta i fältläkarekåren ; uti kollegii instruktion finns väl föreningen ef ett medicinalrådsembete med en under kollegii inseende ställd redoi: la förbuden; men tläkaren har icke uppbörd och således icke någon egentlig isnil 3 dighet. Dessutom hafva vwerfältläkare förut varit förordnade att förvalta medicinalrådsembetet. På denna roplik her Allehandaförfattaren sedermera svarat; men under det -han :såsom det synes rikligt anmärker, att.redovisningsskyldighet inför. sundhetskollegium består uti. redogörelse för läkarnes embetsverksamhet, i hvilket hänseende öfverfältläkaren har af alla militärläkarne den mest vidstråckta. rodovisningsskyldigt et, framställer han den besynnerliga åsigt, att de afvikelser i,detta, afseende. från. instruktionen, som förut skett, varit af väsentligen olika beskaffenhet, emedan — kollegium då sjelft tillstyrkt desamma. — Hvad som vore orätt, skulle således bli rätt, endast sundhetskollegium varit med derom! Hvad den ifrågavsrande utnämningen för öfrigt beträffar, tro vi att förf. i Posttidningen har ganska rätt, då han säger att regeringen måste göra afseende på tjensteår vid besättandet af en så vigtig plats som ett medicinalrädsembete, vid hvilket fordras erfarenhet i armåns och flottans angelägenheter; och man kan dervid endast anmärka att sådan erfarenhet väl äfven varit af behofvet påkallad, då hr Edholm 6 månader förut förordnades. Huru man än må bedöma regeringens förfoganden i denna sak, är det emellertid klart att de icke för en chef kunnat vara af den oroande beskaffenhet, att de bordt föranleda hans afskedstagande, om icke den ingen hittills i alla befordringsfrågor visåt cheferna, hos dessa framkallat . en ytterlig ömtålighet. Då de sett, huru underlägsna eller öfverlägsna meriter, kompetens eller inkompetens till tjenster betydt intet vid sidan af vederbörande chefs göda behag, kunna de, naturligt nog, icke betrakta de undantagsfall, då deras förord icke fått göra sig gällande, annorlunda än såsom tillkomna af någon nyck hos föredraganden eller såsom bevis, att andra personliga! inflytelser fått öfverhanden. Sådant alstrar missnöje; och när händelsen träffar en person af mera sjelfständig karakter . och ekonomisk ställning, afgår han. Det skulle vara mycket att beklaga, om något dylikt skulle hafva föranledt just en af de få utmärktheter, som blifvit upplyftade på en chefsplats här i landet, att taga afsked. Men vi betvifla icke att vid detta tillfälle andra omständigheter varit de hufvudsakligt verkande. Lika litet kunna vi föreställa uss att den n. v. ecklesiastikministers skulle hysa och ha; velat ådågalägga någon den minsta obenägenhet emot Beneraldirektören I med anled: Å n strid, scm vid sednaste riks: j ulle emellan. dessa herrar hafvaegt4 dieinska frågam Vi anse väll J t I struktionen, h t, att hr Carlson kunnat, så: ntant för Upsala tniversitet, a åsigter I denna fråga än hr en den förre har alltför länge vait. riksdagsman och handlagt allmänna angelägenheter för alt ett dylikt sätt fästa sig. vid skilja gle i åsigter, och någon strid emellan de båda herrarne kan väl desto mindre hå i denna fråga egt rum, som ingendera vär ledamot af förra riksdagens ekonomiutskott. Vi äro äfven öfvertygade att K. M:t snart, genom sanktionerande af ständernas redan för ett och ett halft år sedan fallade beslut i medicinska frågan, skall visa, hutu främmahde regeringen och enhver af dess ledamöter är för alla partiåsigter, RT SEA TNA mt åh vh