oo ÅR Mr RR fått del af uppgjorda planer och tilliälle att (aga i ölfvervagande de skäl, som legat till grund för deras utarbetande. Det låg för öfrigt något i icke så ringa grad förnärmande mot representationen uti det sätt, på hvilket regeringen sökte att så småningom locka ständerna in i företaget genom att låta dem — allijemt utan att ha satt dem i tillfälle att taga ärendet i sin helvet i öfvervägande — taga på hand? på och bmda kommande ständer vid detsamma gehom voterandet till en början af summor, hvilka, relativt till hvad som-behöfdes, voro rena obetydligheter, men hvilka man dock antog att kommande ständer icke skulle vilja se förspillda, utan finna sig nödsakade att fullfölja hvad som en gång blifvit påbörjadt. Vare dock nu med detta huru som helst; det vissa är, att man nu måste skatta sig lycklig att ständernas vägran att bevilja det sednast begärda anslaget låtit de på realiserandet af 1856 års törslag. förspillda summorna stadna vid de ett par hundra tusen rdr, af hvilka drygaste delen åtgått till inköp af de sorgligt ryktbara Odelbergska grusbackarne. Ty det är alldeles gitvet, att artilleriets på sista tiden vunna utveckling måste föranleda genomgripande förändringar i nämnde förslag. Attomedelbart utanför stadens portar förlägga fiästningsverk och batterier, hvilka alldeles icke skulle kunna förhindra det nutida långt skjutande artilleriet att öfver dem sända hvarje kula eller granat in i hbjertat af staden, synes väl icke gerna kunna ifrågakomma. Vi vilja hoppas, att i sammanhang med de modifikationer i förslaget, hvilkas nödvändighet nu forde medgitvas äfven af dess ifrigaste anhängare, frågan i sin helhet må upptagas till förnyad pröfning och i öfvervägande tagas såväl det med befästningarne afsedda ändamål som möjligheten ått uppnå detsamma, äfvensom huruvida det ändamål man vill och hoppas ernå står i rimligt förhåHande till de offer, som det blifvande förslagets realiserande kan komma att fordra. Att det oberästade Stockholm, genom sitt läge på östra Kusten, är i hög grad blottstäldt för möjligheten af ett fiendtligt öfverfall, är lika obestridligt som att det ekulle för hela landet vara ett svårt slag om denna stad fölle i fiendehand. Ohberäknadt sin politiska vigt såsom rikets hufvudstad samt dess militära betydelse såsom station för skärgårdsflottån och upplagsplats för betydliga militära förråder, har staden äfven en stor strategisk betydelse såsom nyckeln till Mälaredalen och såsom det enda öfvergångsstället för en större armå öfver de djupt i ländet inskärande vattendrågen. Att en sädan plals väl förtjenar att skyddasoch försvaras är alltså påtagligt ; men härvid företer sig den omständigheten, att bland männen af iocket meningarne äro mycket delade huruvida denna plats bör försvaras till det yttersta, huruvida dess befästande skall hafva för ändamål att skydda densamma mot angrepp äfven af en större armå och sätta den i stånd att hälla sig så länge som en sådan armå antagligen kan våga qvarstanna på vår kust utan att der ha erhällit verkligt fotfäs:e och utan att ha underlagt sig större delen af landet; eller om, å andra sidan, befästningarre endast skola afse stadens skyddande mot öfverrumpling af en mindre styrka, och, i händelse den anfalles af en större kår, bereda rådrum för undanskaffande af det vigtigaste, som i händelse af stadens fall kan behöfva härifrån undanskaffas, samt för öfrigt så länge som möjligt uppehålla åtminstone någon del af en invasionsarm6, på det att de stridskrafter må hinna samlas och ordnas, hvilka skola i öfverensstämmelse med den för det s. k. centralförsvaret uppgjorda teorien, söka förhindra fiendens framträngande i landet. Den 1856 uppgjorda planen för Stockholms befästande är, såsom vi ahtydt, icke tillräckligt känd för alt kunna fullständigt bedömas, men efter hvad man tror sig veta afsågo de enligt densamma tillämnade befästningatne endast det sednare, mindre syftemålet. Det är omöjligt att frånkäöna äfven detta mindre syrftemål en gauska betydande vigt. Särdeles gäller detta i fråga om möjligheten att afvärja ett med mindre styrka utfördt fiendtligt handstreck. Men då, för händelse af ett allvarsammare angrepp, stadens fall och allafdermed följande olyckor enligt denna plan blefve blott en fråga om några dagar fört eller sednare, kunna tvifvel uppstå, huruvida det ernådda resultatet motsvarar de uppoffringar, som regeringens oftanämnda förslag lärer ha förutsatt. Ånnu vigtigare än det tilläfventyrs gagnlösa förspillandet af flera millioner, är dock frågan om valet mellan de särskilda alternativerna. Den plan, som har för ändamål att möjliggöra ett längre tid fortsatt försvar, går ut på att göra Stockholm till ett befästadt armeläger, med så stor omfattningslinie att dess fullständiga inneslutande skulle vara hardt nära otänkbart; att vid denna strategiskt. välbelägna punkt förskaffa armens hufvudmassa en säker samlingsoch organiseringsplats, der den kan bibehålla sig vid gränsen utan att kunna förbigås, hvarigenom det i så många hänseenden ofördelaktiga åiertåget till det inre af landet skulle undvikas utan att man behöfde våga drabbning. Mot detta förslag bar hufvudsakligen blifvit invävdt, att verken skulle erkålla en sådan omfattning, att för deras besättande erfordrades en styrk, så betydlig attfienden skulle kunna bemäktiga sig staden, och dermed äfven befästningarne, innan den erforderliga försvarsstyrkan här hunne samlas, samt att, äfven om detta icke skulle inträffa, men likväl genom att bär samla armåns hufvudstyrka och blottställa densamma att falla med sjelfva staden, hade satt allting på ett kort och omöjliggjort genomförandet dertfter af centialtörsvaret, vid hvilket vi yttest och hufvudsakligen måste trygga oss. Denx förnämste ifraren för en) mera omfattande och för ett längre försvar äfsedd befäswing har i sin afhandling: derom anfört flera argumenter för att gendrifva befarade nkast åf den beskaffenhet vi antydt. Vi vilja nu ieke inläta oss djupare i denna imeninoastrid: men det avnea maa fn a -Hodti