som vid det furstliga hemkomstölet 1304, med marskens silfverstaf, o. s. v. Efter denna lilla filologiska utflygt, hvilken torde gifva vid handen, att man ej heller på ordet ?görande mun kan med framgång bygga någon förmodan om skådespelskonstens utöfvande här i Sverge under medeltiden, vända vi tillbaka till hr L:s förträffliga historik och komma nu in på det svenska dramat under reformationstiden. Orvar Odd. Lilografiskt Allehanda. Album för svensk konst. 4:de årgången. 12 häften; hvarje häfie innehållande 4 taflor i stentryck samt 1 ark text i stor qvart å 1 rdr rmt häftet. (Sigfrid Flodins förlag.) Vi ha förnyade gånger framhållit detta förtjenstfulla företag på grund af dess stigande värde under de fyra års prof det nu med framgång genomgått. Jul stundar. Bland litterära gätvor kunna vi ej nna många lämplig skynda derföre att, innan syndafloden? bö t svämma öfver, med nå ord ånyo fästa uppmärksamheten på ifrågavarande verk. Vi skola i korthet redogöra hvarför vi särskildt fästat oss vid detsamma och anse oss böra mana till deltagande derför. På konstens liksom på litteraturens område har det blifvit våra dagars uppgift att ra tillfället till konstnjutning så allmänt, å lätt, så billigt som möjligt. Skall man fven om vår tid en gång säga att den ej stod högtifråga om konstproduktion, i jemförelse med vissa andra tider, — man skall dock altid säga, att den mer än någon föregående tid gjort konstens alster tillgängliga för — millioner. Må vara att den i småmynt sprider de stora idgerna. Men hvart kommer man i det dagliga lifvet med blotta ?stora sedlar?? — Det är icke längre fråga blott om fåtalets, de förmögnares uppfostran, det är fråga om allas. Och bildande konst hör äfven till nppfostran. — Hvad som i konstväg på grund af penningetillgånar ej kan förvärfvas, njutas i dyrare originaler, det söker man förskaffa sig i afbildningar. Detta är nu redan en gammal historia, åtminstone sedan 20 å 30 är ifråga om litteratur och konst i allmänhet, hvadan åtskilliga litterära företag i samma riktning som i arande redan både börjats och fva de mekaniska möjligheterna (eftertryc träsnitten) på seduare tider b billigare, dels hatva de slags ör koostproduktion al dylik a erfordr först på sednare tid männare; -— allt enligt den g heten att tiden drager försorg al sinu verkliga behof. — Ett fö som detta alltmer med hvarje en gång så vackert till sin a s tular kspressen och ifvit flera och I r, som ri som denua er blifvit all amla erfarenom fyllundet öretag, sådant år blilvit, på fsigt, väl uträt och billigt, har också ic varit möjligt. Man erinre sig ke gerna förr litograjr icke så liska godtköpsarbetena hos oss länge sedan, hurudana de voro, både till besk a oris. Hjelfva detta arbete, hvarom ga, visade ännu, i sina begge första årgångar åtminstone, med hvilka svårigheter man hade att kämpa. Efrer att hafva genomgått några pröfnivgsär, framträder det numera sådant till sitt konstvärde, att det iryggt kan förordas såsom ett al de arbeten, man företrädesvis och i fråga om konstnjutning i andra hand och om fosterländsk konst ensamt i sitt slag har att välja, valet af ämnen, behandlingen texten äro, vidare, sådana, att de bilda, ven de. Våra förnäms a konstnärers verk udas nemligen här i kopior af svenskt stentryck, numera särdeles omsorgs ullt ut rdt. Bland porträtterna, af hvilka hvarje häfte innehåller ett, fivner man icke blott gen af de förnämsta personerna af det oss mast föregående nu bortgångna slägtet, atan äfven, egendomligt för detta arbete, anletsdragen bland många af de nu lefvande, wvilka man förr ej sett återgifna istentryck — för allmänhetens räkning. Vi erivra i förra fallet, — för att endast hålla oss till 1864 ärs nyligen afslutade årgång, om J. 3. Sandberg, iru 5. F. Ti rsslow, P. Wie kenberg, och i seduare fallet om Edvard Bergh, J.C. Boklund, M. Huss, G. E. Klem; ning, G. Scheutz, E. M. Swartz m. fl.,! örutom nya, ofta trognare porträfter af jamla bekanta, såsom Fredrika Bremer. Hvad kopior efter våra yngre och yngsta souvstnärers arbeten angår, så förekomma sådana efter toflor af Fagerlin, Malmström, rUnker, Wallander, Wahlberg, Wablquist, Winge, m. fl., för alt icke tala om de konst. rer, hvilka snart äro sedan ett eller annat tionde kända, såsom Eskilson, Nordenberg, . Palm, Staaff, Stäck, m. fl. — Med få ord, nan har i detta arbete tillfälle att ?följa ned? den svenska konsten i dess närvarande utveckling på ett sätt, som, om det äfven cke är konstnjutning i första hand, dock i nåvget ögonblick vid hemmets härd kan lifva fruktbärande, lilvande, uppfostrande. Särskildt vilja vi framhålla den goda text varpå arbetet bjuder. Den förråder bättre ormågor, som dölja sig. Der finnes talarg, inhet, takt. Det gäller att i en text, som nligt verkets ekonomi endast får bestå afls korta varor?, att träffa det kortast och bäst agda, att vara mera sinnrik än uttövunande. I Jen I ifrågavarande texten är i detta fall! f stor förtjenst, Man läse sådana lefnadseckningar som t. ex. de öfver Sandberg, ! redrika Bremer, m. fl. Arbetet har så-! unda äfven ett visst litterärt värde. Från hvilken s da man än betraktar f re-: aget, det är lofvärdt, godt och ganska redi vart. Vi tro oss med skäl kunna lyckönska lem, som halva råd att bestå sg för 1 rikslaler konst och Jitteratur i månaden, om le med sitt val falla på det arbete vi härned anmält. E. oe — —— Underrättelsor från Danmara. Fiwedrelandets tjugofemåriga jubileum. Genom elt telegram har man erfarit. jugofemte ärsdugen af Fedrelandets första ugilvande såsom daglig tidning blifvit den dennes firad med en politisk fest, i hvilnp åtskilliga af det nationelt-liberala partahiliteter dollavit — Om