ifrigt på att vinna det, ochi denna omständighet ligger utan tvifvel skriftens betydelse; ty deraf synes, att idn om den heliga alliansens återupprättande, hvarom talades så mycket under sommarens lopp, ännu är långt ifrån uppgifven. Såsom ett por på hvilka planer och hvilka illusioner hysas i Berlin, anföra vi efter ett tyskt blad följande utdrag ur den omnämnda. broschyren: Österrike lider ännu under följderna af 1859 års försagda politik. Hade det då kunnat höja sig till den tanken att för en tid (?) uppdraga hegemonien inom Tyskland åt Pleussen, skulle verlden nu sett annorlunda ut. Det strandade på sitt fömla agg till Preussen. Om hela Tyskand i förening uppträdt emot Frankrike och Italien, skulle utgången icke varit tvifvelaktig(!) Midt i Juli sattes 250,000 preussiska soldater i rörelse mot Rhen, en förbundsstyrka om 100,000 man var redo att sluta sig till Preussen, och det hade varit en lätt sak att på ett par veckor samla yt terligare 200,00 man under fanorna. Emot dessa stora stridskrafter kande franska regeringen i första ögonblicket blott hafva uppställt ett pår tusen (!) man, och skulle derföre varit nödsakad att blotta Italien, som skulle legat öppet för den österrikiska armen. Tyskland hade i detta krig så lysande utsigter, att en lika gynnsam situation kpappt någonsin mera torde inträffa. Italien skulle blifvit öfverlemnadt åt Österrike, som med lätthet kunnat utföra en reaktion och för många år försäkrat sig om herraväldet uti Italien, medan Österrikes vigtigaste motståndare, Frankrike, blifvit försvagadt genom ett stort krig... Och hvad har Österrike sedan vunnit mot Preussen? Hafva dess planer om en tysk förbundsreform förskaffat det någon ära, ehuru de inleddes med stor konst och framställdes på ett så i ögonen fallande sätt? Har hr von Schmerlings äregirighet blifvit mättad genom resultaterna af riksdagen i Frankfurt?? Hvilka lagrar har Österrrike skördat genom sin afvaktande hållning i polska frågan, och hvilka frukter har furst Metternichs förtroliga förhållande till hofvet i Tuillerierna burit för Österrikes ställning i Europa? Först sedan det uppträdde: i förening med Preussen, har kejsarrikets stämma haft någon vigt i Europas råd, och först från detta. ögonblick började dess gamla nimbus omstråla det.? ITALIEN. Opinione tadlar skarpt det parti, som oupphörligt arbetar på att söka fömå ita-. lienska regeringen till ett krig med Österrike om Venetien. Italien kommer alfrig, huru ogynnsamt dess inre angelägenheter än må gestalta sig, att sätta hela sin välfärd på ett enda kort. Ett nu företaget krig. med Österrike skulle blifva Italiens olycka, . känske dess undergång. Men innan man . inlåter sig på ett sådant krig, måste Österrike hafva vunnit den öfvertygelsen, attl, icke en, icke ens flera segrar skulle kunna : öra det möjligt, att kullkasta hvad som blifvit framkalladt i kraft af italienarnes vilja. AMERIKA. Från Newyork skrifves den 24 Nov., att. general Breckenridge förbereder en invasion 4 uti Kentucky. Hood rycker fram mot li Pylacky. Ryktet om att Lincoln skullel, ämna sända fredsunderhandlare till Richmond uppgifves vara alldeles ogrundadt. ; Enligt det budskap sydstatspresidentenDavis afgifvit till kongressen i Richmond, 1 utgjorde konfederationens hela inkomstbe-: lopp för det den 30 September tillända1 gående halfåret: 415,191,550 dollars, hvar-: till kommer kassabehällningen den 1 April, 308,282,722 dollars. Af hela denna sum-1 ma: 728,474,.272 dollars, hade nära hälf-, ten, eller 342,560,327 dollars blifvit använd ; till afbetalning på statsskulden, och half-j årets utgifter hade utgjort 279,378,505 dol-1 lars, så att den 1 Oktober fanns en kassa-; behållning af 108,435,440 dollars. Stats-; skulden utgjorde den 1 Okt. 1,147,940,2081. dollars. Under hbalfåret hade statsskulden , ökats med 97,650,780 dollars, således mer ; än 16 millioner dollars i månaden. Util; ofvannämnde statsskuld inbegripes ej denl:1 utländska, eller det s. k. bomullslånet, som . uppgår till 2,200,000 st., men är betäckt! genom 250,000 balar bomull, som tillhöra , regeringen, och blifvit pantförskrifna såsom säkerhet för detta engelska lån. ; Från Sydamerika .berättas, att republiken Chiles regering umgås med planen, att med, sitt. land införlifva hela Patagonien under7 namnet Östra Chile, samt kolonisera detta , vidsträckta landområde genom ett privile-, gieradt privatbolag. Enligt tidningen Na-) cion Argentia i :Buenos-Ayres, har rege-; ringen utarbetat ett förslag rörande denna: kolonisationsplan, hvilket kommer att in-1 lemnas till Chiles kongress. Hufvudpunk-, terna deruti äro: 1) Öfverlemnandet till, kolonisationsbolaget af ett område uti Paå-l: tagonien, sträckande sig från 409 ända tilll; Magelhaens sund, deruti inbegripna del, malmstreck, som möjligen kunna derstädes. upptäckas. 2) Skattefrihet under 50 år för; så väl kolonisterna som kolonisationsboia-, get. Det sistnämnde förbinder sig dere-( mot: 1) Att uti det åt detsamma öfver-; låtna landområdet anlägga kolonier, hvilka inom 10 år måste tillsammans minst räkna 1 10.000 personers befolkning. 2) Att i Ma-l; gelhaens sund underhålla 2, 4, eller flera ( bogxeringsångare, allt efter som sjöfartens behof kräfver. Öhiles regering garanterar; 6 procent för ett kapital icke öfverstigande 200,000 piaster, som nedlägges i detta fö-!, retag. 3) Skall bolaget årligen tillställa l, Chiles regering utförliga tabeller öfver ko1 loniernas folkmängd. 4) Hela det afträdda , området återfaller till Chile, så vidt ej bo-: laget inam 1N 2r fölloär do hactärmda wil hh