Förslaget till grundlagsstadganden, hvarifrtm grundlagen af den 18 November 1863, ör konungariket, Danmarks och hertigdömet Slesvigs gemensamma angelägenheter inskränkes och förändras, och hvilket af finansministern den 18 dennes förelades Riksrådets Folkething, lyder sålunda: S 1. Grundlagen af den 18 Nov. 1863 inskränkes att gälla endast för konungariket Danmark, deruti inbegripne de delar af hertigdömet Slesvig, som efter fredstraktaten af den 30 Okt. 1864 art. IV inkorporeras i konungariket. 2. Ur riksrådet afgå samtlige af hertigdömet Slesvig valde. medlemmar, liksom de af konungen för bemälde hertigdöme tyl landsthinget utnämnde medlemmar. 8 3. Konungen har med de här nedan fastställda inskränkningar högsta myndigheten öfver de angelägenheter, som hittills varit gemensamma, och utöfvar den genom sina ministrar. 4. Konungens imistrar utgöra Geheimestatsrådet, hvaruti tro; är myndig, och den eller de af de öfriga kongl. Prinsarne, som konungen dertill kallar, hafva säte. Konungen leder förhandlingarne undantagande vid de i Grundlagens S 5 och 6 anförda tillfällen, 5. Lagstiftande makten i alla angelägenheter, som hittills varit gemensamma, tillhörer konungen och riksrådet gemensamt. 6. Riksrådet består af ett Folkething och ett Landsthing. Folkethinget har 102 medlemmar. Landsthinget har 65 medlemmar, hvaraf 12 utnämnas af konungen; af de öfriga 53 väljes 1 för deinkorporerade delarne af lesvig, 1 för Färöarne och 51 för det öfriga konungariket. 7. Af Landsthingets medlemmar väljas 52 i större valkretsar. Vallagen bestämmer valkretsarne, det antal Landsthingsmän. som 1 i hvardera, samt valsättet. För ne väljes I medlem af Landsthinget. Valet er för 8 år, men vid slutet af hvart 4:de år afgå de för hälften af valkretsarne valde efter den i vallagen bestämda fördelning. 8. De öfriga 12 medlemmarne, som utnämnas af; konungen, skola på den tid, utnämningen försiggår, vara bosatte i konungariket. Utnämningen: gäller för 12 år, som vä medlem räknas från utnämningsdagen. ss utnämhingars giltighet upp: häfves icke -genom Landsthingets upplös ning. De -nuvarande kungavalde -medlemmarne taga säte i Landsthinget, till dess de 12 åren äro förflutna för hvar och en utaf dem. 9. Ingen skatt, som förut varit gemensam, kan påläggas, förändras eller upphätfvas, ej heller något statslån, som förut betraktats såsom gemensamt, upptagas utan genom lag. 10. Inga domäner handa afhändas, ej heller förvärfvas utan enligt lag. 11. För de ordinarie inkomster och utgifter, hvilka förut ansåRR gemensamma, gäller Normalbudgeten af 28 ebruari 1856 med de deruti sedermera lagligen företagna förändringar. Normalbudgeten kan förändras och delvis eller helt och ::ållet upphäfvas genom lag. För hvarje två-årig finansperiod följas extra ordinarie inkomster och utgifter genom tilläggslagar, äfven då om det föremål, de angå, finnes särskild lag. Ingen utgift får göras, som ej har sin grund i ofvannämnda finansiella lagar. 12. Riksrådet har beviljande myndighet med afseende å alla inkomster och utgifter, som hittills varit gemensamma. Det belopp, hvarmed utgifterna ötverstiga inkomsterna, betalas af konungarikets särskilda inkomster, för såvidt riksrådet icke anvisar andra medel för dess betäckande. 13. Riksrätten består af landsthinget och af 6 utaf högsta rättens ledamöter, dem rätten sjelf bland sig utser. Valet sker för 8 år. Till dess rättegångsordningen blifvit genom lag bestämd, fölJes Tagen af den 3 Mars 1852 med de modifikationer, som den olika sammansättningen gör af nöden, och som rätten sjelf bestämmer. 4 14. 65 9, 12, 18, 19, 20, 25, 26, 50, 52, 54, 55 och 60 samt interimsstadgandena till grundlagen af 18 Nov. 1863 upphäfvas. Vid framläggandet bad finansministern att sakens behandling måtte påskyndas, då de förestående vigtiga förhandlingarne först kunna börjas efter detta förslags antagande. I stället att skicka en proklamation till de betryckta trogna jutarne, ämnar konungen enligt ?Veile AvisX, sannolikt i sällskap med drottningen, att besöka Jutland omedelbart efter de fiendtliga truppernas utryckande. Det blir sannolikt en fullstänig rundresa och H. M. infriar dermed löftet från sitt korta vistande i Jutland under kriget om snar återkomst. Enligt svenska regeringens önskan beslämdes år 1826 genom en traktat, att införsel af salt på svenska fartyg till Danmark och på danska fartyg till Sverge skulle ställas lika med varuimporten i oprivilegierade staters fartyg. I Sverge har denna inskränkande bestämmelse sedan bortfallit, och i Danmauk, der den ännu bibehölls i sista tull-lagen, föreslås den nu äfven till upphäfvande genom ett i Folkethingets möte den 17 dennes af finansministern framlagdt lagförslag. Om Fredericias utrymmande skrifver stadens tidning i onsdags: I dag har Fredericia blifvit utrymdt af de fi