TEKNISK TIDNING. Innehål!: Första försöken med ek-silkes-odling i Europa, är 1863. — Italienska halmhawtar från Paris. — Lackering af jernrör, till vattenledvingar i Hannover och Braunschweig. — Skyddsmedel för vin mot möcelsmak. — Gummilösning. — Foörvaringssätt för hudar, skinn och pelsverk. — Nytt och billigt fyllningsämne för stoppdosor i machinerier; — Curry-pulver. — Rätta värmegraden för smörets afsöndring vid tjerning. Första försöken med ck-silkes-odling I Europa, ör 1863. (Tiidschrift voor Entomologie. VII Deel, III Stuk. 1864.) Dessa försök anställdes i Holland af DE Roo VAN Westmaas, CL. MetvERrR, N. H. DE Graar, m. fl. och i Frankrike af GUuERIN DE MENbvILLE, samt lemnade icke blott kokonger, utan äfven ägg i mängd; så att man kan vänta ytterligare underrättelser efter de i år fortsatta försökens afslutande. Det är egentligen de holländska försöken som kunna intressera det nordligare Europa, emedan deraf inhemtas, att de lyckats fullkomligt i ett land der luftvärmen, under den årstid då eken har löf, är vida kyligare än t. ex. i Stockholm. Fullständiga underrättelser om dessa holländska försök förekomma i den här ofvan nämnda tidskriften; de afgåfvos den 6 sistl. Dec. ai DE Roo VAN WesTMAAS, som anställt de mest vidtomfattande försöken, och vi anföra här några bland dessa underrättelser. Det redan år 1861 lyckade införandet i Europa af den silkesmask Saturnia Cynthia, som lefver på en art i flygsand växande Ailanthus-buske, har föranvledt de här i fråga va. rande försöken med Antherca Yama-mai, hvilken lefver på vanlig ek och spinner stora kokonger, som framför Ailanthus-silkesmaskens äga det stora företrädet att med lätthet låta upphaspla sig och lemna ett silke af nära samma finhet med det af den vanliga Mulhärs-silkesmasken (Bombyx Mori). Den har till Holland hemtats från Japan, der den träffas i de bergstrakter, hvarest eken der trifs, och har deraf sit japanska namn Yamamai (Berg fjäril). Fjäriln är en ibland de större. På de af De Roo van Wes maas vid hans berättelse bifogade planscherna i färgtryck ses en hona, som häller 3.84 decimalium emellan vingspetsarne, och en hanne som håller 5.38 tum. Kokongens större diameter uppgär till 1,8 tum och den mindre till 0,93 tum. Hvar kokong innehäller i medelal 13 korn (0,54 grammer) rent silke, och omkring 780 kokongerinnebålla ett skålpund. En af förf. upphasplad kokong lemnade en 2122 fot lävg sammanhängande silkestråd, jemte flera stumpar om 340 å 500 fot hvar; en annan, ur hvilken fjärilen lätt gnaga sig ut, lemnade stumpar om 340 fot. bSilket är silfverhvitt, och försök att färga det i purpur hafvalyckats väl. Fjärilen är ganska vacker, Färgen omvexlar mellan gult, orange, röosenrödt och brunt; hos honorna är gummiguttagult den vanligaste färgen; hvar vinge har en ringformig teckning eller ett så kalladt öga och sjeltva fjäriln har en luden balskrage. I medeltal lägger hvar hona 180 ägg. Florentinerhattar från Paris. (Dinglers Journal. 1863. Oktober.) De finaste italienska halmhattar från Florens kosta i Paris 40 francs stycket; firman SIMONETTE derstädes säljer emellertid en sort af egen tillverkning, som äro törvillande lika de förra, lätta att tvätta och högst elastiska, men kosta blott s så mycket, eller 5 francs; också frambringar denna enda fabrik 400 damehattar om dagen, på 10 arbetstimmar. Den stora produktionen och den stora prisskilnaden skulle ej kunna förklaras, om begge sorterna frambringades på samma sätt och af samma råämne; men detta är långt itrån händelsen, enligt hvad man finner af nedannämnda, genom Niederösterreichische Gewerbeverein meddelade, upplysningar om de simonettska florentinerhattarnes tillkomst. De förfärdigas af ett slags färgadt bomullstyg. hvaraf passande stycken utklippas, efter malla at zinkbleck, utspännas på gipsmodeller och öt-. verstrykas på begge sidor med två lager af en landning, som till första anstrykningen består af kromgult jemte en lösning at tragant i vat tenblandad aikobol, och till den andra af kol lodion, kromgult och tragant. För att åt ytan gifva utseende af halmflätning, användas florentinerhattar af 1:a sort till modeller för galvanoplastiskt tagna kopparmatriser, hvilka förstärkas medelst pågjutning af annan metall, och bilda formar, hvari hattarne pressas. Vid pressningen användes ett slags hattstock, som består af en uti hatten passande påse af kautsju, hvari vatten indrifves genom en presspump, likasom ien hydraulisk press, med ett tryck af 18 till 21 atmosterer; aftrycket blir på detta sätt ytterst skarpt. Hatten flyttas derefter i en annan press, fodrad med filt; sannolikt för att mildra de alltför skarpt uttryckta ställena. — Till det ofvannämda tillverkningsbeloppet använder fabriken tre hydrauliska pressar. Lackering af jernrör till vattevledningar i IHannover och Braunschweig. Vid anläggningen af Stockholms vattenledning, så väl som en mängd andra, har man ätven ifrågasatt möjligheten att skydda jernrören mot rost; men denna tanka öfvergafs här af samma skäl som förut i London, Paris, Hamburg, m. m.. nemligen derfore att försöken öfverallt hade misslyckats, det vill säga medfört ökade anläggningskostnader utan motsvarande nytta. Det öfverdrag, hvarmed man sökt skydda rören utvändigt emot syror, ammoniak, svaiveliöreningar, m. m. och invändigt mot kolsyra och i vattnet möjligen upplösta salter, hade antingen icke kunnat anbringas jemnt öfverallt, eller med tiden lossnat och frånspjelkats, och i begge fallen lemnat jernet mer eller mindre blottstäldt för frätande ämnens åverkan; och man hade slutligen sj haft annat val, än att antingen afstå från hela anläggningen, eller använda jernrören obeskyddade, låta dem obehindradt rosta och vattenkonsumenterna förtära rosten.