BTOCEIHOLM dåcr 186 Nov. Ännu har telegrafen icke haft någonting att förmäla om utgången af presidentvalet i Nordamerika; men före utgången af denna vecka torde man erfara det; ty detta val företogs tisdagen den 8 November. Som bekant väntar man allmänt, att den nuvarande presidenten, Abraham Lincoln, blir återvald, och han vinner dermed en ära, som hans sednaste företrädare icke kunnat berömma sig af, då alltsedan 1832 intet äterval egt rum. Före denna tid hörd o sådant deremot icke till sällsyntheterna, s som af nedanstående förteckning öfver återvalda presidenter synes: Washington 1789— 1797, Jefferson 1801—1809, Madison 1809— 1817, Monroe 1817—1825 och Jackson, som återvaldes 1832, från 1829 till 1837. Det är det republikanska och det abolitioni stiska partiet, som utverkat Lincolns återväljande, sedan ett beslut derom blifvit fattadt vid ett konventi Baltimore, och dess program är nu utan alla omsvep unionens återställande och slafveriets afskaf fande, eller med andra ord att kriget skall fortsättas till Södern ger sig på nåd och onåd. På grund af den ängslan, hvarom Lincolns första pohtiska åtgärder och yttranden vittnade, bildade sig, straxt efter det han är 1861 tillträdt presidentposten, en yttersta venster bland abolitionisterna, och detta parti vann i styrka genom den olyckliga krigföringen; men splittringen mellan dessa båda iraktioner af det republikanska partiet är åter bhäfd, dels af fruktan för att den skulle blifva till gagn för demokraterna, hvarmed nu närmast måste förstås fredspartiet, dels emedan händelserna på krigsskådeplatsen togo en gynnsammare vändning för Norden. General Freemont, som vid ett konvent i Cleveland uppställdes såsom dragit sig tillbaka, och Lincoln har således icke haft någon annan konkurrent än genesom vid ett konvent il ral Mac Clellan, Chicago samlade det demokratiska partiets röster omkring sig, men derefter åstadkom en schism mellan sina anhängare, i det han stötte ifrån sig den del af demokraterna, som vill ha fred till hvad pris som helst, med den förklaringen att det endast kunde blifva fråga om fred med Södern på grundvalen af unionens återställande. Han skullel väl, om han blefve vald, göra många eftergifter för Södern, dem Lincoln bestämdt motsätter sig, såsom att gömma det förflutna, respektera de enskilda staternas oafhängighet, upprätthålla slafveriet m. m.; men då dessa eftergifter icke mera äro tillräckliga att förmå Södern att nedlägga vaen, blefvo fredspartiets uliras missnöjda med Mac Clellan, medan å andra sidan många, som otvifvelaktigt vacklade emellan abolitionister och demokrater, slöto sig till de förstnämnda, då det i allt fall var afgjordt att kriget skulle fortsättas. Valet skall således hafva egt rum under mycket gynnsamma omständigheter för Lincoln, såvida icke nordstaterna mot förväntan under första veckan af denna månad hafva lidit nederlag af sådan betydenhet, att de åter måste börja fälttåget från början. Det är egentligen icke sjelfva presidentvalet, som försiggätt den S:de, utan valet af de elektorer som skola verkställa det; dock kan utgången på grund af det starkt utpreglade partiväsende, som herrskar i Nordamerika, med säkerhet förutses, så snart valmännen äro utsedda. Hvarje stat väljer så många elektorer, som antalet af dess representanter och senatorer i kongressen tillsammans utgör. De flesta valmän komma på Newyork, nemligen 33, dernäst råda Pennsylvania, Ohio, Illinois och Indiana öfver det största antalet röster, nemligen resp. 27, 21, 16 och 13; två stater, Delaware och Oregon, välja hvardera blott 3 elektorer. Antalet af elektorer i de stater, som deltega i voter är 231, och den majoritet som erfordras utgör alltså 116. Valmännens voteringssedlar sändas från hvarje särskild stat till senatens president, som företager uppräknandet i närvaro af kongressens medlemmar. Den utvalde presidenten tillträder sin post den 4 Mars 1865; funktionstiden är som bekant 4 år. Kongressen kan komma att välja presidenten, om ingen af kandidaterna erhillit absolut majoritet; men derom kan icke bli fråga deona gång, då blott två kand:dater funnits. En märklig cmständighet vid det nuvarande presidentvalet är att det blott företages på en del af Unionens område, i det naturligtvis först och främst de upproriska staterna, och vidare jemväl flera stater, hvilka åtminstone formelt återinträdt i Unionen, såsom Louisiana, Arkansas och Tennessee icke deltaga deruti. ultra-abolitionisternas : kandidat, har redan för någon tid sedan.