FEAR AR ARD SAVTREIULAD VOL Bla aALLVDEL VVS VETE man, effektivstaten den 1 Januari 1864 85,601; reserv-normalstaten 34,507, men verkliga nummerären 45,525 man. Landtvärnets effektivstat, indelad i 5 divisioner, 63,620 man. Således tillsammans 195,893 man. Dessa 5 divisioner landtvärn, alla bestående af exerceradt, beväpnadt och indelt folk, stå för landets försvar i andra reserven, och utgöra till armens stöd en kraftig reserv för friheten och fädernejorden. Den första divisionen omfattar! vestra Schweiz (Geneve, Waadt, Wallis och Freiburg); den andra divisionen: Neufchåtel, Bern, Solothurno, Baselstadt, Baselland; tredje divisionen: Åargau, Ziärich, Thurgau, Schaffhausen; plana divisionen: S:t Gallen, Appenzell, raäuäbänden, Glarus; femte divisionen Luzern, Uri, Schwyz, Unterwalden, Zug och Tessin. Följande sakförhållanden bevisa, att beräknandet af Schweiz hela krigsstyrka till 7procent af folknummerären eller 190,000 till 200,000 man är riktigt, och om det NER 10 procent med de frivilliga och andstormen, således 250,000 man, icke är öfverdrifvet. År 1838, då Ludvig Philip hotade Schweiz i anledning af att Louis Napoleon fann en fristad derstädes, uppställde Kantonen Waadt ensam, med en folkmängd af omkring 200,000 personer, en styrka af 30,000 man organiserade trupper vid gränsen. Hvarvid dock måste erkännas, att denna kanton och dess folk särdeles utmärker sig för kärlek till vapenyrket och dess öfvande. År 1847 omfattade edsförbundets u pbåd mot sonderbundet i elit och reserv 105,000 mån; likväl på långt när icke alla tillbuds stående stridskrafter. Sonderbundet kunde tillsammans uppställa 45,000 man. Man har då äfven i utlandet beundrat den snabbhet hvarmed enså betydande arm liksom uppväxte ur jorden. Man måste således medgifva, att mot en ntländsk fiende, som hotar schweiziska refublikens sjelfständighet och frihet, skall unna uppställas ett tillräckligt försvar och att våra dagars Schweiz, i fråga om truppernas och folkets anda, utrustning af alla slag och begagnandet al de nyare stora trafikmedlen, ser sin outtröttliga handlingskraft belönad och med full tillit kan försvara sin defensiva ställning. Här må ytterligare omnämnas följande sakförhållanden, som fördelaktigt inverka på det schweiziska försvarsväsendet: de frivilvilliga officersföreningarne, samt den stora schweiziska officersföreningen, som innefattar dem alla; underofficersföreningarne; artilleriföreningarne, schweiziska militärtidningen, som utkommer på båda språken; militäriska föredrag; högre officerares bemödanden, att genom besökande af utländska öfningsläger och flitigt idkade sjelfstudier ännu mer utbilda sig. Schweiziska armens krigslagar hafva från fördna tider varit stränga och äro det-än i dag. Sanitetsväsendet omfattar alla grenar af armåehelsovård och stöjder sig icke mindre än truppernas förplägning på en fullständig organisation. : Totalkostnaden af schweiziska försvarsväsendet för unionen och kantonerna utgör, ove nyaste beräkningar en summa af :6,213,000 francs årligen, som gör omkring 2 francs 47 rappen på bvarje person. Schweiziska soldaten gör betydliga upp: offringar af tid och penningar, för hvilka han dock kan anseg hafva ersättning i utbildning. Ingen europeisk stat uppställer med jemförelsevis så ringa penningemedel ett så ändamålsenligt försvarsväsende som Schweiz. F motsats härtill uppsluka de stora stående härarne under den beväpnade freden nationernas märg, utan att kunna gifva dem tillräcklig säkerhet. I Schweiziska försvarsväsendet, som här blifvit infattadt uti en trängre ram, lemnar ett bevis på, att ett folks krafter till fäderneslandets försvarande förmå frambringa oktningsbjudande resultater så väl i fråga om truppantal, som utrustning och förberedning: Men: uti denna framställning om det schweiziska försvärsväsendet har intet-blifvit sagdt för mycket, utan måhända snarare för litet. Men derom råder intet tvifvel, att ingen lucka tillåtes i organisationen från de högsta militäriska posterna nedåt bland officerare och manskap, bataljoner och kompanier, ända till utrustningens eståndsdelar, i kraft af förbundets och, kantonernas lagar. : Schweiziska folkhären saknar icke heller den yppersta anda, så väl hvad det hela, som de särskilda delarne deraf beträffar. Detta förtroende skall bergfast framgå ur schweizerfolkets sjelfmedvetande, att ur minnena från en stor, odödlig förfluten tid och hvad man derunder tillkämpat sig, liksom ur fosterlandskärlekens heliga uppmaning, den bängifvenhet skall alstras, som framkallar den moraliska kraften i striden och krigets pröfningar af alla slag. För landets sjelfständighet och frihet skall hela nationen uppträda på stridsplatsen och icke öfverlemna äran af fosterlandets försvar åt en eller två hundradelar af folket. I denna riktning hafva älven patriotiska och krigserfarna schweizare förberedt åt folkkriget en sådan grundval och organisa: tion, att, till hufvudhärens understödjande, småkriget skall kunna oroa fiendtliga hären i ryggen: och på flyglarne samt bibringa honom förluster af folk och krigsmateriel. Kortsynta menniskor skola framställa frågan: Är ej schweiziska edsförbundet tills räckligt skyddadt genom en högtidlig neu