STOCKHOLM den 27 Okt, De telegrammer rörande fredskonferensen som vårt officiella blad i går afton innehöll : och hvilka återfinnas längre ned i bladet, : stå i den bestämdaste strid med de tele-; grammer, som vi både i går och idag mottagit. Enligt Posttidningens telegrammer skulle fredsunderhandlingarne vara nära att afbrytas i brist på instruktioner från preussisk sida, hvarjemte det äfven i andra hänseenden skulle ånyo börja se helt krigiskt ut. Vårt telegram i går (som dock icke : hann inflyta i hela upplagan) gifver dere-l mot vid handen, att Preussens ombud redan fått de väntade instruktionerna och att förhandlingarne till följd deraf åter blifvit upp: tagna vid konferensens sammanträde i för-: går, så att man antog, att blott ett ytterlire sammanträde skulle behöfvas. Det te-l egram, som vi i dag mottagit, tillkännaifver att det fullständigt affattade fredsokumentet blifvit afsändt till Berlin, för att erhålla preussiska regeringens godkännande samt att det anses komma att af de i konferensen deltagande fullmäktige undertecknas nästa söndag. Redan i morgon torde upplysning kunna vinnas, hvilkendera af dessa motsatta versioner är den riktiga. Emellertid fortgå inom den tyska pressen debatterna rörande hertigdömenas blifvande öde. Nordd. Allg. Zeit. af den 22 dennes yttrar sig på följande sätt mot det agustenorgska hofvets i Kiel agitationer: Underrättelsen att de tyska stormakterna vid ordnandet af successionsfrågan ämna underkasta de olika pretendenternas verkliga arfsanspråk en ny pröfning, har bragt de augustenborgska bladen i ytterst dåligt humör. T stället att deruti erkänna det enda riktiga och ändamålsenliga sättet att gå till väga, hade dessa blad naturligtvis väntat, att man genast efter fredsslutet, utan afseende på andra berättigade intressen, skulle draga trupperna ur landet och lemna nycklarne åt pretendenten till Dästernbrock , med vördnadsfull anhållan att han ville nådigt taga det byte i besittning, som man med så mycken ansträngning och så mycket blod frånryckt arffienden. Kieler Zeit. påstår till och med att detta borde varit krigets enda ändamål, i jemförelse hvarmed sjelfva hertigdömenas befrielse från danska herraväldet var af underordnad betydelse, så att alla krigets resultater måste betraktas såsom illusoriska, om man icke obetingadt öfverlemnade landet till arfprinsen af Augustenborg?.. — Den . officiella organen i Berlin svarar härpå, hvad den många gånger framhållit, att Preussen och Österrike alldeles icke gripit till vapen för de augustenborgska anspråken, utan för de tyska intressena, och att de skulle bekämpat Augustenborgaren likaväl som konungen af Danmark, om icke den gläcksburgska, utan augustenborgska linien år 1851 blifvit kallad på Danmarks tron. — Afven Weser-Zeit., som eljest är en af de ifrigaste agitationstidningarne i slesvig-holsteinsk riktning, fördömer kielerhofvets och isynnerhet hr Samwers beteende mot Preussen. ?De väsentligaste hindren?, säger bladet, ?för att den slesvig-holsteinska saken kommer Tysklands enhet till godo, resas tyvärr i sjelfva Holstein. Goethe säger någonstädes, att det plägar vara de bildade likgiltigt, om de gagna eller skada, blott de roa sig. Enligt denna regel att döma måste hr Samwcr vara en af de mest bildade menniskor, då han anstränger sista återstoden af sina sjunkande krafter för att hålla sig qvar på ministertaburetten. Att han i Kiel hvarken kan göra godt eller ondt, är klart för enhvar; men han synes roa sig mycket. Vi känna icke något sorgligare tidens tecken, än den osanning och oredlighet, hvarmed de från Kiels pressbyrå inspirerade tidningar söka inbilla allmänheten, att man blott har hela Tysklands välfärd för ögonen, medan hela sträfvandet går ut på att förskaffa en äregirig och oduglig minister tillfälle att göra diplomatiska konststycken i kapp med hrr Beust och Delvigk.? Om baron Scheel-Plessens vistande i Berlin skrifves till A.M.: Den omständighet, att Scheel-Plessen haft audiens hos konungen och flera gånger konfererat med undersekreteraren i utrikesministeren, hr v. Thiele, ställes utan skäl i förbindelse med vissa tendenser, som tillskrifvas preussiska kabinettet (annexionen). Redan baronens sociala ställning förklarar tillräckligt, att han sökte audiens hos konungen; lika så naturligt är det, att hr v. Thiele begagnade Scheel-Plessens närvaro att skaffa sig upplysning om hertigdömenas angelägenheter, då baronen varit den sakkunnige finansiella rådgifvaren vid förhandlingarne i Wien och dessutom besitter en noggrann kunskap om hertigdömenas administrativa och inre förhållanden. A andra sidan måste det vara af intresse för Scheel-Plessen att lära känna preussiska regeringens åsigter ur sjelfva källan, Om något gynnande af de oldenburgska arfsanspråken (som tidninme tillskrifva dels preussiska regeringen, dels ScheelPlessen) kan icke vara fråga.? Den ministårförändring, som, enligt hvad telegrafen meddelat, i dessa dagar egt rum i Österrike, påkallar uppmärksamhet åt hvad de tyska tidningarne med sednaste posten haft att förmäla om ställningen och stämningen i Österrike. Kejsarens af Ryssland resa till Nizza har i Österrike väckt stora betänkligheter, och till och med det reaktionära bladet Vaterland, som nyligen trodAa nå an alliana mallan da tra nardliga atar.