Afgångsezamina vid högre elementarläroverken. Då det utan tvifvel intresserar mången att erfara resultaterna af de nya maturiletsexamina vid elementarläroverken, hvilka rädt i stället för studentexamina och i år för första gången egt rum, meddela vi här de utsedda censorernas derom till ecklesiastikdepartementet afgilna berättelse: Till chefen för ecklesiastikdepartementet. Sedan vid alla elementarläroverk, hvilka anmält några ynglingar beredda att efter fullbordade studier från läroverket afgå, afgångsexamen blifvit i behörig ordning verkställd, återstår det för undertecknade censorer, hvilka dessa pröfningar enligt nåd. uppdrag öfvervakat, att öfver fullgörandet at silt åliggande afgifva berättelse. Enligt anmodan af hr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet infunno sig censorerna i Stockholm den 19 sistl. Maj till gemensamma öiverläggningar och granskning af de i den skriftliga afgångsexamen verkställda arbeten. Efter tagen kännedom om dessa arbeten hafva censorerna sedan på tider och ställen, som för hvar och en af dem blifvit af hr chefen för ecklesiastikdepartementet bestämda, öfvervakat den muntliga examen. Berättelser för de särskilda läroverken få undertecknade här meddela, sådan den blifvit af de vid hvarje särskildt läroverk fungerande censorerna afgifven. Stockholms gymnasium. Fyra ynglingar hade från detta läroverk blifvit i vederbörlig ordning anmälde till undergående af den muntliga pröfningen, och voro deras förut aflagda skriftliga prof nöjaktiga, med undantag af ynglingen Atterbergs latinska och franska. De muntliga pröfningarne egde rum den 2 Maj på föroch eftermiddag och voro såsom censorer närvarande Sonden, Peterson, Edlund, Möller och Hagberg. Ynglingarnes dervid ådagalagda kunskaper voro tillfredsställande. Då det engelska språket är valfritt, och ganska ringa tid åt detsamma tillmätt, torde man icke få fästa så mycken uppmärksamhet vid, att ynglingarnce, särdeles i hvad uttalet beträffar, icke voro så säkra som vid åtskilliga andra läroverk. Alla ynglingarne förklarades så väl af lärare som censorer för mogne, dock med det tillägg i afseende på ynglingen Atterberg, att, ehuru han i de skriftliga profven visat sig underlägsen i språkstudier, censorerna likväl på grund af den muntliga examen och hans dervid ådagalagda utmärkta insigter i matematik ej ansågo sig böra lägga hinder i vägen för hans mogenhetsförklaring. Nya elementarskolan i Stockholm. Examen den 18 Juni kl. 8 f. m.-—1 e. m., 5—7h e. m. Censvrer: Peterson, Sonden, Hagberg. Till examen voro anmälda tre ynglingar, hvilka alla aflagt nöjaktiga skriftliga prof i svenska, latin, ett lefvande språk samt matematik. Vid den muntliga examen befunnos lärjungarne väl underbygda och blefvo de derföre så väl af lärare som censorer utan all tvekan och enhälligt förklarade mogne. Erkännande det i det hela ganska fördelaktiga intryck, som denna examen och lärjungarnes dervid ådagalagda insigter medförde, vilja dock censorerna icke fördölja, att specialbetygen i ett och annat ämne syntes röna något inflytande af en lärares naturliga välvilja för flitiga och hoppgifvande lärjungar. Atminstone utföllo dessa specialbetyg något högre än de vid andra läroverk för samma kunskapsqvantitet och qvalitet afgifna. Vitsorden för mogenhetsgraden syntes förtjenta. Norrköpings elementarläroverk, Examen den 30 Maj kl. 8—2 på dagen. Nä varande censorer: Sonden, Linder, Hagber Examen företedde ingenting särdeles anmärkningsvärdt. Till dess undergående voro anmälda två ynglingar, hvilka båda aflagt nöjaktiga skrifrof i svenska, latin och franska språket, samt en ene ett någorlunda nöjaktigt i matematik, hvilket icke lyckats för den andre. Vid den muntliga examen hade samma yngling likväl tillfälle att visa, det han icke saknade nödiga insigter i nämnda läroämnen, hvaremot hans kunskap i historien icke blef afläraren godkänd. Detta oaktadt blef han dock afsamtliga lärarne, af rektor dock icke utan yttrad tvekan, förklarad mogen, ett omdöme, hvari censorerna icke tvekade att instämma på grund af den föreskrift mom. 3 i deras instruktion innehåller. Om nemligen den riktning, som den nya anordningen åsyftar att gifva undervisningen, äfven vid de äldre läroverken icke kunnat från skolornas lä