särskild s. k. jernvägstid eller dennas bestämmande efter Göteborgs meridian, skulle öfverståthållarembetet vilja lägga hvad, en ligt allmänna tidningarnes innehåll, blifvit af en numera afliden vetenskapsman i detta hänseende bland annat yttradt, nemligen: ?Det återstår nu att bestämma den meridian, enligt hvilken tiden öfver hela riket borde beräknas. För vestra stambanan begagnas, såsom man vet, Göteborgstid. Men denna är olämplig, enär Göteborgs meridian, med undantag af en liten bit af Bohus län, lemnar bela Sverge på östra sidan om sig. Tidskilnaden mellan Göteborg och Haparanda är 49 minuter, och denna afvikning från lokaltiden, hvilken skulle ega rum för Haparanda, om tiden räknades efter Göteborgs meridian, är alltför stor. Deremot inträffar det märkliga förhållande, att Stockholms meridian ligger midt emellan Göteborgs och Haparandas, så att tidsskilnaden mellan dessa städer och Stockholm är nästan på sekunden densamma. Af denna orsak och icke derför att Stockholm är Sver ges hufvudstad, borde Stockholmstid framför någon annan orts begagnas öfver hela riket. Härtill kan läggas, att Stockholms meridian räknas för den första i Sverge (se t. ex topografiska kårens kartverk) och att dess tid dagligen signaleras, hvilket icke är händelsen med tiden på någon annan ort inom riket.? Frågan om jernvägstiden eger dessutom ganska väsentligt inflytande på våra borgerliga förhållanden, ty i samma mån jernvägarne utsträckas och mer af allmänheten begagnas, i samma mån torde jernvägstiden komma att undantränga den borgerliga tiden. Auses en enda jernvägstid alldeles nödvändig, synes den åtminstone böra bestämmas efter den borgerliga tid, som för hela riket bäst lämpar sig till medeltid, hvarför, vid denna jernvägstids bestämmande, den förmynderliga välmening, som afser att för trafikerande förebygga eller minska möjligheten att komma för sent, torde alldeles böra lemnas å sido — en välmening, som, upphöjd till grundsats och då göteborgstiden icke lämpar sig att blifva rikets medeltid, skulle i tidberäkningarne inom landet framkalla verklig förbistring. På grund af hvad öfverståthållareembetet sålunda haft nåden andraga, förnyar öfverståtbållareembetet sin und. hemställan att E. K. M:t täcktes i nåder besluta om grunderna för ifrågavarande trafiks ordnande och dervid åt de af öfverståthållareembetet uttalade önskningar inrymma det afseende, hvartill för hand varande omständigheter må föranleda. Med djupaste e: Gillis Bildt. J. F. Bratt. Stockholm i öfverståthållareembetets kansli den 22 Okt. 1864.