STOCKHOLM den 22 Okt. Engelska veckotidningen The Economist meddelar en artikel angående den nuvarande penningställningen, hvaruti den kommer till det resultat, att denna visserligen är kinkig, men dock icke så svår, som man velat göra den. Förf. undersöker förhållandena med afseende å kapitalerna, de ädla metallerna och krediten. Hvad först angår kapitalerna, kan det icke nekas, att sökandet efter dem för åtskilliga ändamål vuxit i större proportion än landets hopsparade kapitaler. Frihandeln har ökat handeln, medan spanmålens billighet öfver hela verlden gifvit utlandet en förmåga att köpa, som det förut icke egde. Man har vidare från engelsk sida blifvit långt mera villig än förut att låna penningar till utlandet, och af denna benägenhet görs starkt och beständigt bruk för industriella ändamål. Härtill kommer, att nästan alla regeringar på grund af krigiska förberedelser hafva sökt lån, och företrädesvis i London, den stora centralpunk-. ten för disponibla penningar. Slutligen hafva de nya kompanierna Tättat alla företag, såväl insom utländska, och följaktligen efterfrågan. Nu skall emellertid inträda en förminskning i det inflytande, dessa orsaker kunna utöfva. Räntans stiände har gjort, att operationerna inskränas, icke en utan på alla marknader. Hittills hafva de stora omsättningarna skaat många vexlar, men vexlar äro endast anhållan om penningar. Då nu handelsoperationerna inskränkas och varitinskränkta till 2—3 månader, skall ett förminskadt sökande efter kapitaler visa sig. Hvartilll kommer, att den stora nedsättningen af produkternas värde skall åstadkomma en . minskning jemväl i värdet af omsättninarne, och de vexlar som dragas, skolal 9 Bas, alltså utgöra ett mindre belopp, på grund hvaraf behofvet af penningar blir mindre. . Då diskonton har uppgått till 9 proc., och man dessutom fruktar att den skall blifva ännu högre, kan man vara viss på, att ett minskadt behof af kapital skall inträda i all verksamhet. Naturligtvis erfordras tid, innan alla dessa förhållanden kunna utveckla sig. Många personer vilja nemligen låna på all slags säkerhet, blott för att slippa sälja till lägre priser, men om än derigenom uppskof vinnes, så är det dock endast för ögonblicket. Så snart handeln minskas, så minskas äfven vexlarne, och då produkternas värde faller, så faller äfven storleken af vexlarne. Båda dessa or-l! saker äro nu i full verksamhet. Härtill kommer, att de företag, som varit mest omtyckta på de två sista åren, icke skola kräfva nytt tillskott af kapital. Jernbanor måste byggas färdiga, innan de gifval någon inkomst, och man kan derföre icke l. afbryta anläggningarne innan de blifvit fullbordade, trots knappheten på penningar måste byggandet fortsättas. Annorlunda är förhållandet med afseende å banker och assuranskompanier, som isynnerhet varit på modet. En bank handlar med de penningar, som deponeras uti den, och ett assuranskompani med de personers penninar, som der taga försäkring ; kapital beöfs blott för att gifva allmänheten förtroende och för att ersätta de förluster, som likväl sannolikt under en god styrelsel kunna undvikas. De unga kompaniernas affärer hafva dessutom till stor del varit af den natur, att de kunna inskränkas eller utvidgas efter godtfinnande. Hvad metallerna angår, så är det ganska säkert, att förhöjningen till 9 procent ickel åstadkommit någon stor tillgång på ädla metaller, hvarken från kontinenten eller annorstädes. Man har genom förhöjningen blifvit i stånd att behålla hvad man hade, I och hvad som vanligen kommer till England, men den har skaffat obetydligt derutöfver. Hufvudgrunden för bättre utsigter! ligger emellertid deruti, att det inflytande, Indien utöfvat genom att draga till sig de ädla metallerna, nu blifvit mycket förminskadt. Att äfven franska banken höjt sin diskonto, skall icke utöfva någon skadlig konkurrerande verkan, ty, som förut är anmärkt, från fastlandet komma inga ädla metaller. Deremot skall förhöjningen qvarhålla guld och silfver i Europa, minska handeln och omsättningen, samt åstadkomma uppsättandet af nya företag, hvilket snarare skall lätta än skada den engelska marknaden. : Förf. öfvergår derefter till en betraktelse af kredit-förhållandena. Betydlig nedgång i priserna måste naturligtvis framkalla stor oro. Om folk endast handlade med sina egna kapitaler, skulle förhållandena icke vara så kinkiga. Om en person till exempel eger varor till värde af 100,000 , och dessa falla till 80,000 , är förlusten visserligen stor, men han är icke ruinerad; annorlunda gestaltar sig saken deremot, om vederbörande egare lånat 90,000 på detta vantum. Bankerna, som eljest skulle ha förnyat hans vexlar, vägra det nu, i det de indraga sina fordringar. Det är ju karakteristiskt för vår tid, att affärerna till stor del drifvasj med lånta penningar, och de handlandes egna kapitaler bli proportionsvis mindre och mindre, men en desto större rörelse skall prisnedgången förorsaka. Samtidigt med varupriserna falla äfven de paper, som varit föremål för spekulation på! börserna, och ehuru denna slags omsättning i förhållande till handeln i sin helhet spelar en mindre roll i England, gör den naturligtvis sitt inflytande gällande och förökar svårigheterna. De här nämnda för-.