Article Image
STOCKHOLM den 18 Okt. Om mån erkänner, att rättsgrundsatser och positiv lag mäste hållas i helgd lika mycket, då fråga är om ett ringa penningvärde eller ett fåtal individer som i de fall, deri millioner af båda slagen äro i fråga, så an det icke annat än väcka en rättmätig .örundran, attregeringen nyligen, om än i en mindre omfattande bevillningsfråga, tillagt sig en rättighet med hänseende till skattebördornas fördelning, som är nationens ombud uteslutande förbehållen. K. M:t har nemligen under den 2 nästlidne Sept. föreskrifvit, att jemväl svenska undersåter, hvilka äro hos de till främmande makters härvarande beskiekningar och konsulater hörande personer, som sjelfva äro skattefria, i tjenst anställda, skola vara från alla utskylder till såväl svenska staten som kommunen frikallade.? Då rikets ständer uti den af dem fastställda bevillningsstadga uttryckligen och specifikt angifvit, hvilka som äro från utörande af de i samma stadga föreskrifna bevillningsafgifter befriade, samt förenämnde, af regeringen nu från bevillning befriade personer icke förefinnas bland de i bevillningsstadgan uppräknade undantag; och då det, enligt 628 regeringsformen ?ankommer 7 ständerna allena att åtaga sig den emot statsverkets behof svarande bevillning, hvars fördelning och utgörande likaledes, enligt 71 regeringsformen och 31 S riksdagsordningen, af representationen bestämmes; så är alldeles obestridligt, att regeringen saknar all befogenhet att, vare sig under namn af förklaring eller på hvad annat sätt som helst, vidtaga någon förändring uti bevillningsförordningens bestämmelser. Hvad särskildt ifrågavarande af regeringen utfärdade undantagslag beträffar, så har frågan om de hos härvarande beskickninar anställda svenska undersåters befriande rån bevillning säkerligen ingalunda undgått rikets ständers uppmärksamhet; och när de låtit dessa undersåter, lika med landets öfriga inbyggare, vidkännas de allmänna skattebördorna, så synas de visserligen icke hafva dertill saknat sina goda skäl. Det låter nemligen lätt tänka sig att, bland den den stora mängden af här i riket varande främmande makters beskickningar och konsulater, personer kunna finnas, som begagna eller åtminstone låta hos sig inskrifva en mycket stor tjenstepersonal; och vid valet emellan äfventyret att föranleda åtskilliga missbruk, hvilka isin ordning skulle påkalla mer eller mindre förhatliga kontroller, samt nödvändigheten att låta dylika tjenare eller deras husbönder utgöra en obetydlig afgift, har man på goda skäl föredragit det sednare alternativet. I hvad fall som helst måste okränkbarheten afrepresentationens heskattningsrätt upprätthållas; och då man kan vara förvissad att ett enda oanmärkt afsteg från den dyrbara grundsats våra srundlagar detta fall uppställt, snart skulle af andra efterföljas, hafva vi ansett det vara pressens pligt att oförbehållsamt deröfver uttala sitt ogillande.

18 oktober 1864, sida 2

Thumbnail