bok i sex delar, hvaraf en ny upplaga och fransk öfversättning utkommit. För många -medgifvanden äro deri gjorda, för att förf. kunnat vinna bifall af ortodoxien. Hans stora här ifrågavarande mera rent topograiska verk bör vara välkommet för alla. Särskild uppmärksamhet förtjenar hans lösning af de förmenta motsägelserna mellan bibeln och Josephus angående några lokaliteter uti Jerusalem. Förf. är professor i historien vid Mänchens högskola. Evangelischer Kalender. Jahrbuch fir 1865. Herausgegeben von F. Piper, Th. Doctor und Professor. PSechszehnter Jahrgang. Berlin 1865 (!). Denna i moderat kyrklig anda utgifna kaender har i år blott tre uppsatser af något synnerligt värde, nemligen öfver Dante at utgilvaren, öfver Johan Hess af J. Köstlin och öfver Spener af Tholuck. Anledningen till Dantes skildring är hans 600-åriga jubileum såsom född 1265. Afven Matthias Claudius har här en biografi af Ehrenfeuchter, på grund af hans död 1815, sålunda för 50 år sedan. Deremot celebreras ej Ansgarii 1000-åriga jubileum (f i Bremen 3 Febr. 865), ej heller vestliga Schweiz reformator, W. Farels, död 1565, utan hänvisas till äldre uppsatser om dem. Die Nordischen Göttersagen, einfach erzählt von Dr R. Reusch. Berlin 1865 (!). Endast för titelns skull nämna vi denna bok, som saknar allt värde i annat afseende, än som bevis för uppskattandet af nordiska mytologien. Åtskilliga träsnitt af blandadt värde äro ämnade att förtydliga innehållet. Geschichte des Volkes Israel. Von H. Ewald Vierter Band. Dritte Ausgabe. Göttingen 1864. Ewald har för vana att icke förse sina nya upplagor med den vanliga rubriken Pjörbättrad?, kanske i medvetande af att den reaktionära falangen i alla fall skall anse dem som förvärrade, hvilket de ock i visst afseende verkligen äro, såvida som han oskonsamt följer denna riktning troget i spåren och af dess inkast tager anledning att ytterligare afslöja, hvad den helst ville varsamt åter inmylla. Denna fjerde del, afhandlarde tiden mellan Esra och Kristus, är kanske den vigtigaste i Ewalds stora verk och den han synes med förkärlek och vidsträcktaste forskningar ha bearbetat. De följande delarne, som afhandla Nya Testamentets tid, ha ej denna betydelse, då E. på detta fält ej är så hemmastadd. Förra upplagans företal är uteslutet, säsom mera afseende andra tidsförhållanden. Deremot (tras nu i anledning af dagens frågor: Under något lättare anda i afseende å Tyskland och vär tid slutar jag dessa rader i medlet af 1864: men hur mycket är än att göra för att utrota det preussiska högmodsslafsinnet, befria Österrike från det påfliga oket samt öppna banan i Tyskland och ötverallt annorstädes för den renare kristendomens inverkan! Och dock E tid på det hela aldrig komma till en nelig ro, förrän detta trefaldiga mål blif vunnet. Men hur lätt skulle de två fi nämnda syftena ernås, om i Tyskland först det tredje vore vunnet. Vilja våra fromma? inom evangeliska kyrkan ändtligen begripa hvad deras pligt är? ändtligen på rätta sättet bekämpa allt skadligt? Ar ännu ej för dem tydligt, trots alla vår tids under, hvad som för kristna är det eviga undret, och vilja de blott det under, hvarmed äfven påfven ännu alltid vill skydda sig? Med sådana frågor måste jag tyvärr ven här sluta: det är längesedan blott r mycket klart, att den från dem utgående ofärden är lika stor, som den frän