TICUNOR I IICUKUNUB Vv ITIS US BUVALIN På samma dato å 1000 rdr med borgen af Pehr Larsson och Hans Larsson. . 3:o En revers för omsatt lån, utgifven af Mårten Hellhoff af den 23 Juli 1864 å 800 rdr med borgen af Pehr Larsson och Hans Larsson i Hellgums by. 4:0 En revers för omsatt lån, utgifven af Anders Nilsson i Holmstrand, Hellgums socken, af den 15 Juni 1863 å 760 rdr med borgen af Ånders Olofsson och Eric Andersson i Westby, samma socken. 5:o Revers för omsatt lån, utgifven af Anders Larsson i Gransjö, af den 5 Mars 1864 å 720 rdr med borgen af Anders Larsson och Osten Olofsson i Gransjö. 6:o Revers för omsatt lån, utgifven af Pehr Eric Pehrsson i Fanby, Hellgums socken, af den 8 Mars 1864 å 1600 rdr med borgen af Abraham Olsson i Guxås, Nils Ersson i Fanby och Olof Pehrsson i Guxaås. 7:0 Revers för nytt lån, utgifven af Pehr Pehrsson i Gransjö af den 20 Augusti å 1000 rdr med borgen af Anders Larsson och Östen Olofsson i Gransjö. Bland remisshandlingarne befann sig för öfrigt det vid förhöret med Hedström inför konungens befallningshafvande i Westernorrlands län förda protokoll, hvari en rapport angående Hedströms väktande och afgifven af landssekreteraren i länet, Rydvall, var intagen, dels skriftliga jutrane den af domhafvanden i den ort, der Hedström bott, protokollssekreteraren Schönmeyer, derom att Hedström falskeligen å reversalerna tecknat vederhäftighetsbevis samt åtryckt desamma dels domstolens, dels hr Schönmeyers enskilda sigill, likasom yttranden af de personer, i hvilkas namn lånen tagits, af borgersmän och vittnen, hvilkas alla namnteckningar likaledes äro falska, samt slutligen af förre riksdagsmännen Henrik Hansson och O. Östman, hvilkas namn Hedström begagnat för att styrka gäldenärernas och borgenärernas trovärdighet. Den här ofvan omförmälda rapporten lyder sålunda. Enligt hr landshöfdingens mig lemnade Upp: drag, afreste jag nästlidne gårdag med ångbåt till Sollefteå för att, med anledning af t. f. ombudsmannen vid diskontkontoret i rikets ständers bank G. W. Österdahls, å styrelsens öfver banko-diskontverket vägnar, dels till mig enskildt, dels till K. M:ts befallningshafvande aflåtna skrifvelser, jemte dervid fogade till särskilda genom f. riksdagsmannen Paul Hedström i Öden hos diskontkontoret, dels belånade, dels i sådant afseende dit ingifna skuldsedlar, mot hvilkas riktighet misstankar yppats, anställa underatikning och vidtaga deraf föranledande åtgärder; och sedan jag å Hallsta tingställe af protokollssekreteraren C. M. Schönmeijer, hvilken der höl domlösen, erhållit förklarande, att de i hans namn å skuldsedlarna skrifna vederhäftighetsbevis falskeligen tillkommit, samt att.de under desamma befintliga sigiller, nemligen Ångermanlands sgödra lomsagas och hr protokollssekreterarens enskilda åstadkommits med falska stampar, begat jag mig, åtföljd af kronolänsmannen N. Sjöden och t. f. landsfiskalen Liedberg, vidare landsväfn fram till Hedströms, omkring 2s mil från allsta belägna hemvist, Öden, dit ankomsten skedde kl. 2 på natten. Efter att i en närbelägen gård hafva erhållit visshet derom att Hedström, Hvilken uppgifvits sällan uppehålla sig i sitt hemvist, för tillfället vistades hemma, och sedan nödiga försigtighetsmått till förekommande af befarad rymning blifvit vidtagna, beordrade jag Sjöden att försäkra sig om Hedströms Kn. örsedd med ljus och lykta, som från ångsele gästgifvargård medförts, begaf sig då Sjöden ini en Rå gården belägen sidobyggnad, der, enligt. erhållen anvisning, Hedström plägar de hafva sitt sofrum och utkom efter en kort stunds förlopp, åtföljd af Hedström, på gården, der jag under tiden jemte landsfiskalen Liedberg och bonden Nalin från Långsele uppehöll mig. Eiter det Hedström yttrat någon förvåning öfver det nattliga besöket, tilltalade jag honom i lämpliga ordalag, förkunnande bonom att hans stund vore kömmen och hans brott upptäckt; att jag vore försedd med samtliga de falska diskontreversalerna; att de blifvit förevista protokollssekreteraren Schönmeijer, och att någon undanflykt för Hedström desto mindre gåfves. som reverserda blifvit till honom utgifna till diskontkontoret och penningarne lyftade, samt att den enda utväg, som för Hedström återstode för att i någon mån bereda sig lindring i den bestraffning, som förestode honom, vore att genast från början sannfärdigt och uppriktigt erkänna sitt brott. Under synbar rörelse erkände Hedström nu, att samtliga ifrågavarande diskontreversalen voro falska och af honom skrifna, förmälande derjemte på frågor, att icke någon vore i hans brott delaktig; att han i Stockholm låtit förfärdiga de falska sigillstamparne af för honom okända personer, som å gatan utbjudit sigillstampar till salu, och efter de aftryck af de verkliga sigillema, som befunnits å af Hedström innehafda brefkuverter; att de falska sigillstamparne ännu af Hedström innehades och skulle af honom framletas, endast tid till någon besinning lemnades honom. Sedan jag härefter förklarat Hedström skyldig att träda i allmänt häkte och öfverlemnat honom i kronolänsman Sjödens vård, infördes Hedström i ett rum uti hufvadyggningen å gården och lemHades tilltälle att påkläda sig nödiga klädespersedlar, hvilka Han till större delen hade förvar rade i en ut: rummet befintlig kappsäck. Härvid tillhandagick honom harts hustru, som under tiden infunnit sig och up tändt ljus, och som, utan att visa någon särd des förvåning öfver hvad som föregick, genom de få gerngen hon fällde och sitt beteende i öfrigt ådagalade mycken enfald och påtaglig okunnighet om mannens brott. Förhöret med ;Hedström fortsattes nu, derunder Hedström förevisades de falska skuldsedlarne och vidhöll sin redan, atgifna bekännelse, med tillägg att samtliga de å skuldsedlarne befintliga namn voro falska och af Hedström skrifna, med undantag endast af namnet å den person, vaktmöstaren Försslund, -som tecknat ansvarighet för dokumenternas riktighet och som vore i fullkomlig okunnighet om deras falska beskaffenhet. Efter till Hedström ställda särskilda uppmaningar att framtaga de falska, sigillstamparne, uppgaf Hedström, ått han hade dem förvarade 1 ett vindsfnöm och, uppförd dit, öppnade han en i golfvet anbragt, mindre, föga märkbar lucka samt framtog derifrån sigillstamparne, som till mig öfverlemnades. Några tillgångar till återgäldande af de penningar Hedström å de falska reverserna utbekommit och ej genom omsättningar redan betalt, sade sig Hedström icke ega, utan vore det heniman han: bebodde -med inventarier och lögöre tilhörigt. hans svärmoder och hustru, hvilken uppgifts sanningsenlighet bekräftades af Sjöden och t, f, landsfiskalen Liedberg, såsom en i orten allmänt känd sak. Såväl förut inför landshöfdingeembetet i Westernorrland. som nu inför rådhusrätten härstädes vidhöll Hedström sitt i ofvanstående rapport gjorda erkännande. Reversalerna voro i alla delar falska, med undantag af vaktmästaren Forsslunds namnteckning, som till bankodiskonten infemnåt lånehandlingarne i god tro, att desamma varit riktiga och ärliga. Domstolens liksom domhafvandens enskilda sigill hade Hedström låtit förfärdiga härstädes af för honom okänd person, efter sigill å brefkuverter, som han haft i sin ego. Någon medbrottsling i alla dessa falska penninj transaktioner sade han sig icke haft. . valktmäctaren Kareglinde hörande hvilket