U TRION FRANKRIKE. Franska regeringen lär förbereda en följd af ekonomiska lagförslag, som angå handel och industri och äro afsedda att fullständiga frihandelssystemet. rouyn de LChuys skall samtidigt med depeschen till den påfliga regeringen ha sändt en depesch till regeringen i Turin, ITALIEN. Gazetta ufficiale innehåller följande af den afgångna ministåren afgifna berättelse, hvilken åtföljt det dekret, hvarigenom kamrarne inkallas: Vid regeringens öfvertagande af den afgångna ministren befann sig romerska frågan i ett sådant läge, att det skulle vara utan all nytta, att anknyta omedelbara förhandlingar. Enligt parlamentets öfverläggming som skulle tjena regeringen till rättesnöre, har hon väntat på inträdandet af ett gynnsamt ögonblick. Den romerska frågan skulle lösas uteslutande med moraliska medel. Regeringen kunde blott i godt förstånd med Frankrike uppträda för att vinna godkännande af noninterventionsprincipen. Frankrikes kejsare, fastän han ifrigt önskade Roms utrymmande, ville dock icke plötsligt öfvergifva den i 15 år beskyddade påfven. För att lugna katolikernas samveten var det nödvändigt lofva, att afhålla sig från anfall mot det påfliga territoriet, och förhindra möjliga angrepp på det samma af frikårer. Men detta löfte tillintetgör ej nationens berättigade längtan efier de nationella idternas triumf genom moraliska medel, enligt det af konungen gifna exemplet.? I den mån sinnena lugnat sig, uttalar sig den allmänna opinionen uti Talien gynnsamt för det franskt-italienska fördraget och bufvudstadens förläggande till Florens. Den nuvarande ministerens fasta hållning bar förjagat den sista återstoden af misstroende, så att till och med handlingspartiet, hvilket i början motarbetade förslaget, nu synes häfva öfvergitvit sina ogynnsamma fördomar deremot. Början härtill har gjorts af detta partis neapolitanska anbängare, i det desamma uttalat sig till fördragets fördel på det stora folkmöte; som nyligen hölls i nämnde stad, i anledning af den afslutna konventionen. Den italienska pressen, hvilken är mera sjelfständig än pressen i nåfor annat land uti Europa, uttalar sig li-. aledes för fördraget och för regeringens förflyttande till. Florenz. . Undantag härifrån utgöra hittills endast Il Diritto samt de båda ultramontana bladen Armonia och Unita Cattoliea, hvilka angripa fördraget från alldeles motsatta utgångspunkter. Årmonia åberopar sig på fördraget i Zärich, hvilket blifvit kränkt genom fördraget ar den 15 September. Diritto deremot försvarar grundeatsen, att till och med parlamentet ej bar rätt att antaga fördraget af den 135 September, emedan detta upphäfver ett plebiscit, som utgör grundvalen för den nationella rätten. För öfrigt kännerallmänheten ännu ej så noga den närvarande ställningen. Många hafva trott, att regeringen: skulle öfverlemna åt parlamentet att göra valet.af den blifvande hufvudstaden, men detta är ej fallet. Valet af Florenz är oundvikligt, emedan man, genom hufvudstadens förklägnde till Neapel, skulle allt för mycket ota påfren med ett farligt grannskap. I annat fall. skolle konungen och Lamarmora med nöje valt Neapel till residens. Från Rom berättas, att nationalpartiet, d. v. 8. alla som ej höra till presterskapet och påfvens soldater, med glädje mottagit underrättelsen om fransk-italienska konventionens afslutande. Den 29 Sept. gjordes på Corso och Colonna-platsen en storartad demonstration, för att uttrycka folkets difliga tillfredsställelse öfver denna politi ska tilldragelse. Mer än 8000 personer samlade sig kl. 8 på aftonen å Colonneplatsen. Då de franska soldaterna satte sig i marsch, med trumslagare och hornmusikanter i spetsen, skatlade från alla håll ropen: Lefve Frankrike! Lefve Italien! Lefve Napoleon IUI! Lefve Vietor Emaavel! -Lefve fördraget af den 15 September! Då franska militären, omringud ef folkhopen, hörde Frankrike och kejsaren applåderas, instämde densamma entusiaetiskt uti folkets jubelrop. -Demonstratio nen blef allt: mera imponerande, då man kom till. Corso, ochden oerhörda mängden-af der promenerande menniskor slöt sig till folkhopen och instämde i jubelropen. Med samma bafallsrap helsades franska soldaterna på andra, stä len i staden, isynnerhet i Trastevere. Bifallsropen fördubblades. under franska befälhafvarens fönster. Romerska polisen, som: blifvit alldeles öfverrumplad, hade ej hunnit att vidtaga nå. .gon arrestering förr än folkmassan var så talrik, att den ej vågade visa sig. AMERIKA. Från Newyork förmäles den 21 September, att.stt nytt, stort folkmöte, som bivistats af nära 100,000 personer, blifvit hålJet af demokraterna till förmån för Måc Clellan. EA Times slutar sina underrättelser från Amerika med följande yttrande: ?Flyktingarne från Södern ha någon tid visat en orolig ech hotande hållning i Canada. En skara af dessa menniskor hade, medelst den gamla vanliga krigslisten att inskeppa sig såsom passagerare, bemäktigat sig två på Eriesjön gående ångare. Det berättas — vi hoppas dock att det blott är ett rykte — att två beväpnade sydstatsångare visat sig på Erie-sjön,. för att i dessa inre farvatten upprepa Alabamas beteende på oceanen: Vi tro, att fördragsenligt hvarken unionsregeringen eller den britiska regeringen får hälla krigsskepp i dessa insjöar. Men medel måste påfinnas, för att göra ett slut på detta slogs nya kaperi. Sjöarne stå under båda regeringarnes domsrätt, och denna domsrätt är ej underkastad de inskränkningar, som cga rum uti en nations auktoritet i de för hela verlden öppna hafven. Vi måste lika vaksamt hålla kriget på afstånd från