ur djurens nervlif. Uttrycket ?afhandlin gar? kan emellertid ge ett oriktigt begrep; om framställningens form. Det är en he sammanhängande serie af små betraktelse och iakttagelser, hvardera bildande en lite skizz och alltsammans är hället i den lätta ste och angenämaste ton, men tillika full af de ietressantaste fakta och rön. Förfat taren är både kunskapsrik och spirituel Vi kunna med godt samvete rekommender: hela detta arbete, såsom något af det ypper sta i populär naturvetenskaplig läsning, som å sednare tider blifvit utgifvet, såsom et land dem, som bör vara sjelfskrifvet fö; folkbiblioteker och som icke bör saknas i boksamlingen hos enskilda personer, hvilks ha några medel att offra på en lektyr, som å en gång är underhållande och i hög grad ärorik. — Kalevala. En öfversättning till sven skan af det finska nationalepos Kalevala, efter 1849 års stora upplaga, är nyligen lagd under pressen. Den af Castren år 1841 utgifna öfversättningen omtattar endast den första, år 1835 tryckta samlingen. Den nya öfversättningen utarbetas af lektor K. Collan. — I Paris har utkommit ett litterär-historiskt arbete, kalladt Holberg considere comme imitateur de Moliere, en afhandling af A. Legrelle, hvilken såsom thes varit förelagd Faculte des leättres. Arbetet är egentligen riktadt mot Rob. Prutzs bekanta afhandling om Holberg och söker bevisa, att Holberg företrädesvis tagit exempel af Moliere och att patermteten till de Holbergska typerna icke tillkommer den italienska komedien såsom Prutz velat påstå, utan Moliere. Blott en författare kunde enligt Legrelles åsigt möjligen göra Moliere Holberg stridig och således undanfage honom från dem, som skrifvit under franskt inflytande, men denne ende är Plautus och icke italienarn Ghorardi, som Prutz icke velat tilllägga något öfvervägande inflytande på Holberg. Författaren har såtillvida löst sin uppgift, som man skall vara ense med honom om att Moliere och det franska inflytandet starkt inverkat på Holberg, ett inflytande, som för öfrigt späras ej blott i hans komedier, utan i hela hans tankegång och stil. Medan man från dansk sida villigt skall medgifva detta, lär man deremot icke kunna gå in på att betrakta Holberg såsom en blott efterapare, äfven om man tolkar detta ord såsom författaren, och danskarne lära icke kunna betrakta den holbergska teatern såsom ett slags appendix till Molieres, om man än erkänner att Holberg lånat en stor del af den moligreska apparaten och att Moliere i hög grad befruktat ans snille, i hvilket afseende Plautus väl för öfrigt utöfvat nästan lika stort inflytande. Holberg blir sålunda lika originel, hvilket redan synes deraf, att andan och tankegången i hans verk är så fullkomligt nationel, till och med der apparaten är till en de! utländsk, medan en blott efterapare väl kunnat gifva apparaten en nationel form, men icke kunnat göra sina personager så grunddanska som Holbergs. — Les bibles humaines är titeln på ett nytt arbete af Michelet, hvilket inom kort väntas af trycket. — I Nordamerika hållas tidningar för kyrkogängare och framläggas på kyrkobänkarne. Det i Skottland öfliga bruket. att läsa tidningar i kyrkan till guastjenstens början införes nu äfven i England och isynnerhet i London.