n slag, och tndock skulle några tusen mil bl ver. Det är 188,000 geogr. mil! Solens omkrets är 580,000 geogr. mil, d. v. s man behöfver ett band af denna längd, för at det skall räcka en gång kring solens kropp. Et band af denna längd skulle räcka att linda 10t hvarf härs och tvärs kring jorden, eller om de sammanlades i 11 lika delar och hopsnoddes til ett rep, skulle det vara långt nog att binda må nen vid jorden. å nu detta måste sägas om solens diamete; och omkrets, så komma vi verkligen i förlägen het, när vi i ett ord skola uttrycka det väldige solklotets innehåll, ty då vi försäkra att det ut gr 3500 billioner geogr. kubikmil, så är dett: lott ett tomt ord, så länge vi åtminstone icke kunna förskaffa oss ett begrepp om storleken ai en enda sådan kubikmil och tillika en aning om huru mycket en billion är. Huru stor en kubikmil är och hvad en billion är skola vi straxt erfara. En geografisk mil är ungefär 24.000 svenska fot, eller ?s svensk mil. Till Ulriksdals slott ä1 ungefär så långt, och vi vilja antaga, att t. ex. från Hornstull till nämnda slott sträcker sig er snörrät väg af 24.000 fot, eller 1 geogr. mil. Nu vilja vi också tänka oss en stång af denna längd. liggande längs vägen från tullen till slottet. Se dan vi öfvertygat oss, att stången har den föreskrifna längden, uppresa vi den i höjden vid Hornstull. Vi skåda nu uppåt, för att se efter huru hög hon är! Huru hög? Det veta vi ju: en geogr. mil eller 24.000 svenska fot! Visserligen veta vi det; men vi kunna dock svårligen bilda oss ett riktigt begrepp om denna höjd, utan att begagna oss af nägra hjelpmedel. Vi vilja derföre föreställa oss, att bredvid denna stång en lika hög bildstod af en menniska vore upprest, och skola nu redan någorlunda kunna bilda oss ett begrepp om denna höjd, då vi anställa följande Petraktelse. Sulan af en menniskofot bildar, såsom bekant, en hvälfning: på vår bildstod skulle denna hvälfning vara så hög, att obelisken på Slottsbacken i Stockholm skulle kunna stå upprätt derunder. På hvarje bildstod är knäet beläget på ungefär 4 af kroppens längd, och på vår bildstod måste det sålunda vara 6000 fot upp till knäet. Dånu Stockholms högsta kyrktorn. Riddarholmskyrkans, är blott ungefär 500 fot högt, så måste man uppstapla 12 sådana torn på hvarandra, för att hinna upp till knäet. Då vi ytterligare nämna, att man måste ställa 25 egyptiska pyramider på hvarandra, för att nå upp till denna bildstods höfter, så är det klart, att vi behöfva heia berg, för att mäta figurens höjd, ty blott det högsta berget Få jorden, Dhawalagirl, är 1 geogr. mil högt. äraf kan man ungefär bildligen begripa, hvad 1 mil i höjden vill säga. Men nu återvända vi till vår stång vid Hornstull och tänka osg8 en annan dylik upprest vid Ulriksdal. Emellan dessa stänger fastspika vi bräder på ett sådant sätt, att vi erhålla en bröädvägg af 1 geogr. mils längd, och då vi görs denna vägg så hög som stängerna, så ha vi slutligen en vägg af 1 mils höjd och längd. detta en geografisk kubikmil? Nej bevars, på långt när icke. Det är blott en geografisk qgvadratmil. Vi ha nu en brädvägg af en mils höjd och längd färdig och upprättstående; men nu vilja vi tänka oss flera sådana brädväggar sammanspikade till en kista, som således på hvarje sida blir en mil hög och lång. Denna kista upptar samma rymd som en kubikmil. Då vi nu veta hvad en geografisk kubikmil är, så vilja vi också se till hvad en sådan kubikmil vill säga, eller enklare, hvad en sådan kan rymma. För detta ändamål vilja vi försöka att fullacka vår kista med allt som vi ha till hands. Ulriksdals slott med dithörande byggnader ligger närmast till hands, och allt detta nedkasta vi såsom ett lekverk i vår kista. Alla byggnader mellan Ulriksdal och Stockholm få göra sällskap, och äfven sjelfva hufvudstaden ; men då allt detta icke en gång betäcker blott kistans botten, så måste vi söka vidare fyllnadsmaterial. Vi taga alla städer, fästningar, byar, slott och herrgårdar i Sverge. Vi gripa till Köpenhamn, London, Paris, Wien och alla hufvudstäder i Europa och nedkasta i vår kista; men då tfven detta icke förslår att blott märkeligen fylla henne, så gripa vi till alla öfriga städer i Europa och allt hvad som är gjordt med menniskohänder i denna verldsdel. Deraf blir likväl vår kista icke mera än till en fjerdedel full. Vi taga alla Skepp på hafvet. Förslår ändock icke! Vi gripa til Egyptens pyramider samt Nordamerikas jernvägar och maskinfabriker; vi nedkasta i kistan allt hvad menniskohänder förfärdigat i Asien, Amerika, Afrika och Australien — och vår kista blir likväl knappast halftylld! Nu vilja vi litet skaka om kistan, så att innehållet bättre packar sig och ligger jemnt; och då vi nu en gång föresatt oss att packa kistan full, så vilja vi försöka om det icke låter sig göra att packa henne full med menniskor. Då vi för hvarje menniska behöfva en bredd af 2 fot, så inlägga vi i kistan, som är 24.000 fot i hvarje riktning, en rad af 12,000 menniskor; och då vi antaga, att hvarje menniska öfverhufvud upptager en längd i kistan af 6 fot, så kunna vi inlägga 4000 sådana rader bredvid hvarandra. Men nu vet hvar och en, att 4000 gånger 12,000 göra 48,000,000, och då Amerika icke just har många flera än 48 millioner invånare, så har hela den amerikanska befolkningen rum i understa hvarfvet. Nu betäcka vi detta hvarf med något mjukt material t:ll en fots höjd och placera derpå Australiens 2 millioner bebyggare, men ha tillika plats för 46 millioner af Asiens. Betäcka vi nu också detta hvarf med mjukt material till 1 fots nöjd, så behöfvas 10 sådana hvarf af 48 millioner menniskor, för att inlägga Asiens 4534 millioner invånare. För Afrika, Bom har 130 millioner menniskor, behöfva vi knappt tre sådana hvarf, och Juropas 252 millioner, för hvilka reriden eljest är för liten, kunna inpackas i sex varf. Inalles ha vi således i vår kista blott 20 hvarf nenniskor, och om vi för hvarje hvarf med packring räkna 3 fot, så upptaga jordens alla invårare blott en höjd af 60 fot i vår kista, så att i behöfva 200 gånger flera menniskor, än som innas i hela verlden, för blott fylla kistan till välften. Hvad blifver oss nu öfrigt? Ville vi också in: jacka i kistan hela djurverlden, både fyrfotajur, fåglar, fiskar, ormar — allt, som kryper och yger — så blefve hon ändock icke full, om vi taga vår tillflykt till klippor och berg. Och allt detta är blott en geografisk kubikmil? visserligen måste man då erhålla respekt för en an! Men är det då också verkligen sannt, riktigt och nöjligt, att en enda geogr. kubikmil är så stor? kulle man verkligen icke kunna fylla en kista f en kubikmils storlek? Hvad, ha vi icke makiner, som kunna göra allt i verlden? Skulle i icke kunna åstadkomma en sådan, som kunde ylla denna uppgift? Nåväl, vi skola straxt försöka! Vi bygga ett Iepelslageri och använda ett såant maskineri till teglets förfärdigande, att i varje sekund en tegelsten blir färdig, som är n fot på hvarje sida, d. v. s. en tärningformig