Nordsjön hösten 1563. De uttagna, direk verkande, maskinerna insattes i ängfarty get L. J. Bager, som byggdes af jern i Gö 1eborg. Furst Menschikoff byggdes i Åbo, unde ledning af verkmåstare, utsedd af kommen dörkapten von Sydow. Det vur ovanlig snabbgående, beqvämt inredt och mycke passanse för den fart mellan Stockholm och Finland, som det flera år underhöll Det var bygdt af furu, och varade derfö icke så lävge som våra svenska, i allmän het af ek byggda, fartyg. Upland, som byggdes på Hammarsen vart i Norrköpiovg, var ett mycket godt oc starkt fartyg. Det ombyggdes 1849, sälde: till Skelletteå, och afgien dit. Svenska Lejonet, som byggdes för post verhets räkning i Westervik, inreddes : Stockholm 1837 mycket dybart. Sedan dej der gjort protresa, hvartll diplomatiska kä ren m. fl. förnäma personer varit inbjudna. agick det i December till Carlskrona, för att derifrån börja sina postturer tidigt föl. jande är. Men nedres:n, såväl som några af detta fartygs sednare resor, aflöpte icke utan vådliga äfventyr. Inärheten af Dalarön tjocknade det till, och lotsen, som var för säker på sin sak, satte fartyget, med full fart, mot en i vattenbrynet synlig, rund klippa, der fartyget fick en sådan törn, att det för några ögonblick låg nära kullvräkt, hvarefter det dock halkade af och kom på flott vatten, utan att mwågon läcka eller synbar skada på skrofvet kunde förmärkas : Efter åtskilliga uppehåll, till största delen förorsakade af tjocka, kom fartyget ändtligen på 5:te dagen till Kalmar, men nu ville det icke längre stå. Iugen annan last hade medförts än ett ansenligt kolförråd, och sedan detta betydligt förminskats, blef följden, att fartyget någonstädes söder om Kalmar började visa sig vara så rankt, att låringsbåtarne måste fires i sjön, och fartyget återvända till Kalmar, för att intaga mera bottenlast. Sedermera inlades en icke obetydlig jernbarlast, och masterna förkortades, hvarefter fartyget blef tillräckligt styft och visade sig vara ett utmärkt godt sjöfartyg, som bergade sig med ovanlig maklighet i alla de svåra stormar, som det bestod under dess 17-åriga posttjenstgöring i Östersjön. Detta fartyg sjönk två gånger under den tid det var i postverkets tjenst. Första gången 1846, då det låg förtöjdt i laget vid brobänken? i Carlskrona. Likt flottans alla andra upplagda fartyg, var det försedt med ett spetsigt ryggästak af lätta, pappbeklädda brädtack, som sträckte sig öfver fartygets hela längd, och utskjöt med undra ändan några fot utanför relingarne. Om natten hade fallit mycket snö, och då solskenet följande dag började tina bort snön på takets ena sida, lutade fartyget sig så småningom öfver åt den andra, tilldess slutligen det stora afloppsröret började taga vatten, hvarelter fartyget inom nägra minuter fylldes och gick till botten. Den andra sjunkningen inträffade i Ystads hamn 1854. Under en svår storm sprängde fartyget sina förtöjningar, och dref på grund i hamnen, hvarifrån det, så fort vädret något hedarrat, genast altogs. Vid derefter verkställd undersökning, nere i fartyget, syntes botten vara frisk och sund, och ingen den ringaste läcka kunde upptäckas. Kort derefter gick fartyget ut till sjös på några timmars profresa, men det hade knappast hunnit väl in i hamnen igen, förrän vattnet på en gång brö: in i fartyget genom ett befintligt, men dittills at något ämne tilltäppt, hål i botten, och det med sådan hastighet, att fartyget nätt och jemni hann förhalas in till. stranden, innan det sjönk. Slutligen såldes . fartyget till ett enskildt bolag, som förändrade det något, och. kallade det Argo; men sedan det gått en tid med förlust, slopades det 1862 i Stockholm. TZ Svithiod. År 1836 hade några af Stockholms importörer hyrt ett engelskt ångfartyg, Cornubia, för att försöka ångbåtsfarten mellan Stockholm och Traweminde. Detta fartyg hade ett par märkliga olikheter emot hvad man här förut sett, i det skoflarne bestodo af jernstänger, hvilkas skrammel hördes på långt håll, och pannorpa utgjordes af 3 st. cylindriska pannor, underhållande ända till 30 skålp:s tryck pr gyadrattum, i stället för 5 å 8 skålp., som å var det allmänna trycket i våra maskiner. Dessutom var man icke van, alt passogerarne serverades i aktersalongen, dervid befälhafvaren -presiderade, hvilket dock sedan blifvit ett bruk, äfven hos oss, på en del större fartyg, och ganska allmänt j löje väckte det att se kaptenen stå på hjulhuset, såsom i England ofta brukas på de större fartygen, klädd i svart frack och hatt. Emellertid minskades kaptenens dug-: lighet lika litet af fraeken, som den kun: nat ökas af en stortröja eller kavaj, och vid årets slut hade han fört sitt fartyg så bra, och med sådan ekonomisk fördel, att: samma engelska bolag, som egde Cornubia, följande år, i dess ställe, sände det myc-! ket. större ångfartyget S:t George, hvilket ! fartyg sedan 1 några år underhöll den allt i mer och mer sig ökande trafiken på Lu-. beck. Emellertid beställce hrr Schön r Schwan ångfartyget Svithiod, som byggdesn på handelsvarfvet i Carlskrona, såsom törut ! är nämdt, efter von Sydows ritning. Dettalq fartyg intog sina maskinersom 90 hästars, kra!t vid Mem, och gjorde 1837 om hösten I I Nn 8 s sin förstsj profresa. Under vintern inreddes det i Stockholm, och började följande år, under ängbätsflottans numera veteran, 1 kaptenen P. Nylen, sina turer på Libeck,, alternerande med S:t Gceorge, hvilken det4 snart nndanträngde, dels såsom varande beqvämare inredt och bättre sjöfartyg, å men kanske mest för den utmärkta omcorg och säkerhet, hvarmet det fördes, På sednare tider efterträddes det af nyare och större ångare, och såldes 1856, efter att et !1 år ha försökt farten på Norrland. IT Wettern. Detta lilla, vackra fartyg var I ett bland dem, som i början hade en stän-K dig otur. Det hade s. k. vertikala ellerja iriangel-maskiner ar 20 hästars kraft, till-ål verkade vid Motala af mr Frazer, hvilka jb maskiner toon mindre rum men mera änova I HA