Journal des Debats för den 7 Sept. innehåller en artikel om den finansiella uppgörelsen mellan Danmark och hertigdömena, hvari påpekas det orimliga uti siesvigholsteinarnes vägran att ölvertaga de finansiella bördor, som följa af kriget. ?Ha icke de tyska invånarne — säger bladet — påstått, att deras förhållande till Danmark var undersåtens till herrskaren, den ofrivillige undersåtens till den oberättigade herrskuren? Jo! Hafva de, då de förklarade sig undertryckta, gripit till vapen mot Danmark eller med tilosotiskt lugn väntat på att en främmande makt skulle befria dem från oket? De hafva väntat och påkallat Tysklands mellankomst. Men kanske var det omöjligt för dem att blifva ense om att med egna krafter börja ett befrielsekrig mot Danmark, och kanske rådde despoterna i Köpenhamn öfver en så fruktausvärd styrka, att det varit en dårskap af herti dömena att tänka på ett motstånd? Nej, det var tvärtom Danmark, som var svagt och fattigt, och Slesvig-Holstein som. var rikt, rikt på folk, penningar och produkter samt dessutom i besittning af alla de konstitutionella friheter, som göra det möjligt för ett folk alt blifva enigt, antingen fråga är om underkastelse eller uppror. Sålunda hafva hertigdömenas invånare å ena sidan betecknat föreningen med Danmark under en i hög rad frisinnad och demokratisk författning såsom träldom, och å andra sidan hafva de hvarken velat eller förstått att begagna de hjelpkällor, som landets lagliga och ekono