Wien med den reservationen, att man icke får sätta obetingad tillit till dem. Så väl gränsregleringen som finansfrågan erbjuda många svårigheter. De danska ombudens förslag åsyftar en demarkationslinie öfver Ribe, Bundstrup, Örsted och Stepping, så att Kristiansfeld kommer att ligga norr om denna linie. De tyska stormakterna hafva ännu icke bifallit detta förslag, men äro benägna att sända en kommission till norra Slesvig för att på stället företaga de nödiga undersökningarne, med specielt afseende fästadt vid de topografiska-strategiska förhålJandena och nordslesvigarnes sinnesstämning. Man vill emellertid veta att gränsregleringsfrågan blifvit tillsvidare uppskjuten och att det är den finansiella som nu är på tapeten. På detta gebit väntar man en hård strid, emedan Danmark icke vill gå in på tyskarnes fordran att dela tillgångarne, och specielt öresundsfonden och krigsmaterielen, med hertigdömena. Prinsen och prinsessan af Wales med deras lilla son ankommo i tisdags ombord å ångyachten ?Osborne? till Helsingör. Sedan konungen och drottningen samt kronprinsen och prinsessan Dagmar begitvit sig ombord å ?Osborne?, lade yachten omkring klockan 1 till vid bryggan, der borgarbeväpningen i Helsingör och en afdelning infanteri paraderade. Efter ett välkomsttal af stadens borgmästare, som slutade med att utbringa ett lefve för de höga gästerna och ett dito för D. M., skedde afresan till Fredensborg. Emottagandet var entusiastiskt. Stadens gator voro festligt smyckade med flaggor och husen dekorerade med blommor; en stor äreport var upprest vid uppkörseln från hamnen och en sångförening afsjöng här en välkomstsång. — Ryske storfursten Nikolaus uppehåller sig ännu i Köpenhamn. Chefen för den vid Helsingör liggande danska eskadern, amiral van Dockum, förljudes hafva för afsigt att anställa en bal å skruffregatten Sjelland för officerarne å Osborne? och de tvenne engelska örlogsfartyg, som beledsaga nämnde fartyg. Det berättas, att h. exe. Hall har för afsigt, att inom kort afresa till Paris. kn sädan färd måste vara af en viss betydelse. 1 bref från Mellanslesvig, dateradt d. 31 Augusti, läses följande: Man skall inom kort ha utrensat den del af slesvigska presterskapet, som är sin edl till Danmark trogen. Är väl sjellva saken dermed ätven klar? Tror man sig kunna tillfoga troheten mot Danmark och danskheten i Slesvig ett förkrossande slag, genom att ha aflägsnat de trogna presterna från sina församlingar och sätta andra ej lyckligt valda ersoner i stället? Ett uppnår man dermed, hvilket säkerligen icke varit åsyftadt — en villervalla införes i det kyrkliga lifvet, hvilken skall ha obotliga följder, om åratal skola förflyta på samma sätt. Redan visar sig dertill månget spår inom de församlinar, hvilka sett sig beröfvade sina tta, agliga? ledure och med högst ovänliga blickar betrakta dem, som i deras ställe trängt sig in. Men hvad det andra beträftar, är man väl neppeligen nog sangvinisk att vilja tro, det någon ögonblicklig förändring skulie inträda, utan man hoppas på framtiden, på införandet af nya grundsatser genom ett lärarestånd som förlorat sitt tidigare stöd; man hoppas så småningom kunna vända folsets blick mot söder, dess hjertelag från moderlandet. Men det skall svårligen lyckas. Den förträffliga bondeklassen i Nordoch Mellanslesvig, såväl som borgarne i städerna ha inom sig en förunderligt djup och rik fond. Bönderna ba burit sin danskhet! genom tidernas tryckning och bevarat den renare än säkerligen någon annan trakt afl konungariket. -— Och den lösning, jag sist betecknade som den ideala: att hvarje na-! tionalitet går till sitt, dansken till Danmark, tysken till Tyskland — den hoppas jag äfven skall bli den slutliga, om ock genom mången pröfning. Jag bygger detta mitt hopp på en god grund, på en innerlighet i beslut och seghet i vilja, som finnes här, som säger lugnt sitt: Vi vilja icke vara tyskar! och på många sätt höjer sig öfver och skämmer ut försagdheten hos mångfaldiga personer i konungariket.? Förl. lördag hölls i Kiel ett sammanträde af holsteinska godsegare, hvarvid antogs en färklaring, i kvilken uttalas tacksamhet till de allierade och förhoppning om Fredriks snarast möjliga erkännande. Förklaringen uttalar sig vidare för Slesvigs upptagande I tyska förbundet och för en anslutning till Preussen, men fruktar, att landet skall bli öfverlastadt med skuld. Till slut heter det i förklaringen, att om mot förväntan tillsättandet af en ny regering före hertigens tillträde till regeringen är oundvikligt, for-. dras dertill ständernas medverkan. Augustenborgaren, som lemnade Kiel, då den preussiska flottan närmade sig, har nu återvändt dit, efter det preussarne lemnat Kielerfjorden. Hans memorandum, nära 50 foliosidor, hvilket beledsagas af 16 tyskaj: rältsfakulteters betänkanden, har nu framlagts på förbundsdagens bord. -— UTRIKES.