Underrättelser från Danmark. Foedrelandet för den 24 dennes innehåller andra och sista artikeln om ?vår princip?. Af den signatur, som finnes under densamma, ser man, att det icke är en redaktionsartikel, utan en insänd uppsats. Hemställningarne från krigsutskottet undergingo i onsdags första behandlingen i folkethinget. Sedan ordföranden Steen mo tiverat andragandena, Ree talat deremot och krigsministern bedt thinget uppskjuta undersökvingen tills efter kriget, tick Monrad ordet och yttrade sig mycket bestämdt mot flera delar af motiveringen samt sjeltva förslagen, hvilka han ansäg icke kunnat vara värre effattade mot honom sjelt, om de varit dikterade af hans argaste fiender. Ville man anklaga honom och hans minister, skulle man icke betänka sig på att dekretera riksrättsåtal mot dem, men icke begära nedsättonde af en undersökningskommission. Det vore att rycka den bort trån dess rätta forum, riksrätten. Han för sin del skulle icke möta inför en sådan kommission, som t lIlsatts af hans efterträdare i ministeren. Ingen makt i verlden skulle tvinga honom att säga ett ord eller skritva en. bokstaf till en sädan kommission. Han hoppades emellertid att thinget icke skulle följa utskottet; gjorde det så, skulle hun intet ögonblick längre qvarstanna i thinget. Vid detta stadium afbrötos förhundlingarne, men fortsoties åter den 25; Föredraganden. besvarade flera af Monrads ytiranden, men protesterade på det bestämdaste emot att motionerna voro riktade mot honom, Det hade icke varit hans och säkert icke heller utskottets mening att de skulle kunna tolkas så. Efter Monurads förklaring ville han sjelf rösta emot dem, om de tolkades på detta sätt; ty han ville icke ha någon del uti att fördrifva Mourad ur rådet. Han skulle också bringa å banei utskoutel,