att knappt små täppor för kökskryddor voro inrättade vid en eller annan sätesgird; att ännu i början af 1700-talet holländarne kommo hit och utprånglade så simpla saker som kål, lök och morötter i våra sjöstäder; och att 1709 års vinter, som var så olycksbringande för Carl XII:s armå, börjades michelsmessodagen och räckte till den 1 April utan tö. Träden hade, vid frostens början, ännu sin fulla löfprydnad och saft i kärlen. Denna pulades heter det i grefve Bondes citerade agbok, i sjelfva trädet, som derigenom så utspändss, att de stora träden klyldes midt itu intill kärnan, ifrån kronan ned i roten. Af 600 bärande träd på Hesselby voro endast 9I vid lif följande sommar. Från denna trädgårdsförödelse mäste ett nytt skede ha inträdt i vår trädgårdsodling, under hvilket massor af utländska, isynnerhet tyska, fruktsorter inplanterats i våra trädgårdar, ehuru äfven på ett och annat ställe rent inhemska sorter blifvit ertappade. Derefter omtalas, huru vissa trakter ha sina egendomliga fruk:sorter, som knappt på annan ort ernå samma fullkomlighet. Så har Gotland sina stenkyrkeäpplen, Wadstena sina munkpäron, Wisingsö sina radpäron, Öland sina kungsäpplen, Kalmartrakten sina glasäpplen, Holländska kantäpplen och sina gravensteiner, Södermanland sina grågylling, o. s. Vv. 3:d.e afdelningen handlar om de allmänna kollektiva eller för flera sorter gemensamma fruktnamnen i Sverge, samt om frukternas vetenskapliga namnbestämning. 4:de afdelningen innehåller de i Sverge allmänna fruktträdsarternas jemte deras frukters naturalhistoria i botaniskt, pomologiskt, historiskt, geografiskt och ekonomiskt hänseende. 5:te afdelningen behandlar bildningen af fruktsparrar och fruktsättningen, föröknings och förädlingsläran samt underlag för ymp-, saftströmningen, blomningen och fruktmognaden, frukternas kemiska samman sättning, trädens fiender och vänner bland djuren, samt helsolära. Slutligen innehåller den ett bihang om val af sorter, hvilket lemnar bestämda råd och anvisningar för hvar och en, som vill anlägga eller komplettera en trädgård, hvilka, om de följas, säkert skola inbespara vederbörande mycken kostnad och ännu flera retsamma förargelser. Man må icke begära af ett sådant arbete, att det skall innehålla förteckning på de trädskolor, som lemna säkra och behöfliga ungträd. Det tillhör trädskolorna sjeliva att göra sig kända. Besynnerligt nog är det likväl ännu så, att man, åtminstone i östra Sverge, vida bättre känner hvad som finnes i Läbeck, Hamburg ch Erfurt, än inom vårt eget land. Detta kan ingen pomologi hjelpa. De svenska träd årdsmännen måste vara lika liberala med sina kataloger som tyskarne, och derjemtie lämpa sina priser till ungefärlig likhet med dessa, ingen skall inbilla sig, att man af lutter patriotism betalar 50 å 100 proc. mera för ett träd, blott derföre alt det är uppvuxet på svensk mark. Säkert är, att det icke är dyrare att uppdraga träd 1 Sverge än i Tyskland. Vi ha sett trädskolor i Sverge, som i hastig växtlighet kunna mäta sig med hvilka tyska som helst. Men, som sagdt, dessa förhållanden kan ingen pomolog hjelpa. Af denna redogörelse för innehållet framgår, att förf. i detta häfte icke hunnit till den egentliga detaljerade fruktbeskrifningen, utan endast framlagt pomologiens historiska och vetenskapliga grund. Allt detta är framstäldt med förf:s välkända, saftiga, varma och flärdlösa stil, och innehåller så många intressanta iakttagelser och sunda anmärkningar, att det med nöje kan läsas af hvar och en, äfven om han vore olycklig nog ait sakna öga för en vacker eller smak för en god frukt. Hans framställning är ock icke grundad på en ensam stående mans strödda, om än aldrig så idoga forskningar, utan den stöder sig på och sluter sig till de förnämsta främmande pomologers arbeten, ehuru han underkastat äfven dessa en gru:.dlig kritik, och icke efter dem upptagit något, som icke visat sig sant och hållbart äfven med afseende på våra förhållanden. Vi tro oss veta att de samlade materialierna tillåta arbetet att raskt fortcå, så att vi inom icke allt för lång tid kunna vänta dess fullbordan, om Försynen bevarar vår enda pomologs lif och krafter. Vi äro ock förvissade, att ingen fruktträdsodlare skall tillegna sig detta arbete utan att deraf skörda raktiskt gagn i det yrke eller det ?liebaberi?, hvaråt han egnat sin tid och sina kostnader. Surkarten deremot och dem som ockra på densamma såsom frukt och ymp, beklaga vi. Sedan ett så starkt ljus blifvit spridt öfver trädgårdarnes och trädskolornas mysterier, lärer det väl ej vidare löna sig hvarken för svenskar eller tyskar att längre göra affärer i surkart. Arbetet framträder inför allmänheten med en prydlighet i anseende till tryck och papper, som kan mäta sig med det vackraste svenska tryckpressen frambragt, och blir otvifvelaktigt, när de följande häftena med sina planscher i färgtryck utkommer, en prydnad för salongsbordet. — General von Radowitz auiografsamling.! Ofver henna berömda samling har Rudolf Weigel i Leipzig nyligen börjat utgifva en katalog, hvaraf första häftet utkommit. Det upptagerreformatorerna, suveränerna, statsmännen, och fältherra i ling Till och med bland de r TN samla eaen lagt