STOCKHOLM den 23 Ang. De underrättelser, som med dagens post ingått rörande förloppet af den i Folkethinget gjorda interpellation till danska ministeren i den konstitutionella frågan, äro temligen knapphändiga och lemna föga närmare upplysning, än de förut mottagna telegrammerna; först med den post, som anländer i afton kan man erhålla närmare redogörelse för diskussionen. Vi anse oss emellertid böra meddela de båda grundlagsparagrafer, som af konseljpresidenten blifvit åberopade, och i öfverensstämmelse med hvilka regeringen säger sig vilja åvägabringa en konstitutionel ordning, då Novemberförfattningen, enligt dess åsigt, genom Slesvigs afträdande förlorar gällande kraft. s 100 i grundlagen af den 5 Juni 1849 lyder sålunda: ?Förslag till förändring eller tillägg till denna grundlag framställes på en ordinarie riksdag. Antages det derom fattade beslut i oförändradt skick af nästa ordinarie riksdag och bifalles det af konungen, så upplösas båda tingen och nya val ega rum både till Folkethinget och Landsthinget. Antages beslutet tredje gången af den nya riksdagen i en ordinarie eller urtima session och stadfästes det af konungen, så är det grundlag.? S 65 i grundlagen för Danmarks och Slesvigs gemensamma angelägenheter af den 18 November 1863 har följande lydelse: ?Förändringar i denna grundlag kunna blott antagas af riksrådet, om öfver hälften af hvarje things samtliga ledamöter rösta för dem.? Hvad verkliga meningen är med citationen af dessa båda olika grundlagsparagrater, är svårt att inse. Så myeket synes :temligen visst, att regeringen icke ärnar ry sig om det förbehåll riksdagen år 1855 zjorde, då den afstod en del af sin makt och att den menar, efter Slesvigs afträdande en mellantid skall uppstå, under hvilken inerkänd representation består för de angeägenheter, som hittills hört under riksrådet, vilken mellantid man utan tvifvel ärnar invända väl, för att dels — om det låter sig göra — åvägabringa en personalunion, lels också och i sammanhang dermed fulltändigt qväfva all verklig konstitutionalitet Danmark.