GLADIATORERNE.) TAFLOR UR LIFYET BLAND ROHARE OCH JUDAR BONAR I TVENNE DELAR Ar WHYTE MELVILLE, Trots den krigiska naturen af hans vapen och hällning, var skildtvaktens anlete slätt och fint som en qvi.nas; det Musa dunet hade nyss börjat spricka ut på hans kind, och de gyllne lockarne follo under hans hjelm i ett vågigt svall ned på hans hals. Årtven hans ljusblå ögon hade ett mildt och temligen obestämdt uttryck under det ait de likgiltigt irrade omkring; men romarne hade för längesedan lärt sig att dessa ljusblå ögon kuude brinna at krigisk eld, då svärden korsades, och ännu i döden bibehålla en blick af outsläckligt bat och trots. Escas hjerta genomträngdes at en sympatetisk känsla vid äsynen af den barb. riska skildtvakten; och då deune höjde sitt spjut emot och anropade honom, löste britten af sig sitt svärd och kustade det ned på marken emellan dem, för att antyda det han begärde skydd och icke hade några onda afsigter. Den andre mumlade några obegripliga ord på sitt eget i(ungomål. Det var tydligt att hun icke kunde latin och att deras samtal måste iöras medelst tecken. Detta jemnade emellertid snarare än hopade svårizheterna, och det var en stor lättnad för Esca, att germannerns första steg icke hude varit ätt alarmera sina kamrater och skrida till väld. 3 icko hysa frukten för någon euskila. ladivid, vare sig vin eller: fiende, och betraktade med ganska blida: ögon Escas ytire, gomi hade ett visst slärttycke med hans egna landsmäns. Hun till) Be A. B, nr 129, 130, 132—148. 1514 101, IAS. för, 38, töregfrv i