förstugan en karl och påträffade sedan en annan sittande i öfra trappan, hvilka båda på till san sade sig sökt en i huset boende byggn stare; men uppkomna till sin bostad, märkte de strax inbrottet och hr Wennerbom skyndade der före ned och ut på gatan samt söke, fast förgä ned utropet: tag fast tjufven ! förbigående folk att gripa den karl som suttit i trappan och ny sprang. Händelsen anmäldes genast på traktens iolisvaktkontor och beskrifning gals på de bada sarlarne. Ofverkonstapeln Cederborg vid dedekiva polisen misstänkte genast förutnämnde Wester berg, och denne, iklädd den stulna rocken och vid visitationen innehafvande uret och broschen. sreps i morse kl. 2 3 på Roslagstullgatan aj ötverkonstapeln Kindborg och poliskonstapelr Carlberg, hvilka hela natten spanat efter brotts lingarne. I Westerbergs stillskap var ör andr m stöld straffade arbetskarlen Lantz; mer som denne förnekade stölden och icke innehade något af de stulna sakerna samt dessutom aj Westerberg, hvilken gen erkände tillgreppet helt och hället frikändes för delaktighet deri, si togs han endast i förvar. Under ransakningen dag uti poliskammaren vidhöll Westerberg, som en fräck karl och tycktes vara ej rätt nykter. sin bekännelse och tog fortfarande Lantz parti men ville icke uppgifva hvem han vid inbrottet: öröfvande haft med sig; Lantz hade han förs räffat kl. 9 på qvällen, då de båda med ett par qvinspersoner, dem han ej heller ville namngifva sått till Bellevueparken, der de tillbringat natten. Som Lantz varit borta från sin bostad de tvenne sista nätterna och han dessutom, oaktadt sitt och Westerbergs nekande, torde vara medbrotts: ingen, så insattas han nu äfven i hiktet. Ran sakningen fortsättes om lördag. Hernösand den 23 Juli. Sjelfmord. Enligt till konungens befallningshafvande ingången rapport från vederbörande kronobetjening, har förre fästningsfången Jon Andersson från Bjällsta, Nätra socken, hvilken blifvit tagen i förvar såsom missänkt för stöld, den 13 d:s på aftonen afvikit än tjenstförrättande länsmannen J. Månssons gård 1 Norrsvedje och, genom attkasta sig iden lerintill närbelägna s. k. Svedjefjärden, afhändt sig lifvet. — Carlstad. Söndagen den 10 dennes påträffades enkemannen Magnus Lundqvist från Dalby socken af Elfdals öfra tingslag ligvande död å volfvet i sin stuga, illa skuren uti halsen med knif, utan att någon visste när eller på hvad tt Lundqvist mistat lifvet. Vid ett af länsmannen å stället hållet polisförhör, föllo mi ankar på ynglingen Jöns Jönsson från Syssle bäckssättern att vara den aflidnes baneman, cnär han var vacklande i sin berättelse, hvadan Jönsson, oaktadt sitt nekande, häktades. Då Jöns son icke kunde förmås att erkänna brottet, befallde länsmannen honom att närvara vid den vesigtning, som anställdes å den döda kroppen, varvid en rysning genomfor den häktade, hvilken slutligen, efter erhållna förmaningar, erkände, att han samma dag, då han var ensam illsammans med Lundqvist, tilldelat denne ett slag bak i hufvudet samt sedan tagit Lundqvist knif ur dennes ficka och dermed å honom a skurit halsen, hvarefter Jönsson åter stack in knifven i slidan och lade densamma under den löde. Såsom anledning till mordet uppgaf Jönsson, att han under förliden vinter från Lundqvist stulit 20 rdr och var rädd att härför blifva uppickt ; dessutom hade Lundqvist påstått, att Jönsson jemväl stulit ett par vantar. Under afbidan på ransakning blef Jönsson, en 18-årig yngling, ill Carlstads cellfängelse afförd.