enn — Om kanonslups-eskaderns besök i Hernösand berättas i stadens tidning: Den 18 dennes anlände hit en eskader, bestående af 5 kanonångslupar och 8 kanonjollar med öfver 600 mans besättning, under kommendören Egerströms befäl. Fartygen lade genast i land vid stranden af Nya varfvet, gent emot staden, der läger uppslogs. Dagen derpå hade åtskilliga af stadens invånare på aftonen arrangerat en enkel sexa med åtföljande bålar å utvärdshuset Hof, vid hvilken festlighet under den lifligaste sinnesstämning tal och skålar omvexlade till frampå natten. Kommendören Egerström, såsom sjelf ordförande i Stockholms skarpskytteförenings irektion, yttrade med en ynglings hängifvenhet och det mognade förståndets öfvertygelse sina varma sympatier för skarpskytterörelsen i vårt land, hvarefter för honom, såsom en af dess mest framstående gynnare och ledare, utbringades ett trefaldigt hurra. Dagen derpå, den 20, hade officerskåren den artigheten låta kanoniermusiken spela kl. mellan 12 till 2 e. m. i Stadsträdgården. Den vackra anläggningen hvimlade af besökande, som dels gruppvis slagit sig ned i gröngräset i grannskapet af musiken, dels promenerade i gångarne och allerna, och den utmärkta sextetten undfignade såväl med ouverturer och arier ur de mest omtyckta operor, som med sprittande dansmusik. Samma dag kl. 4 e. m. företogs en manöver med landstigningskanoner till skarpskytteföreningens nya exercisplats. dervid säkerligen de flesta at de åskådande stadsboerna för första gången hade tillfälle att se en liten simulacre. Några af stadens invånare hade sörjt för förfriskning å liforplatsen för såväl befäl som manskap. Man an ej annat än med glädje erkänna den raskhet och precision, hvarmed de båda agerande afdelningarnes rörelser skedde, och säkerligen betviflade mången åskådare ögonblicket förut möjligheten af att på några minuter med handkralt draga upp 12-pundiga kanoner på det höga berget. Men allt gick fermt och ledigt, som om något hinder alls icke funnits. Efter fältmanövernas slut var i hast arrangerad en anspråkslös bal på Hof, till hvilken kommendören och öfriga officerare på eskadern inbjödos och till hvilken, likasom dagen förut vid sexan, kanoniermusiken välvilligt lemnades. Dansen fortgick med liflig munterhet till frampå morgonen, då den måste afbrytas, för att de närvarande martissönerna skulle hinna bereda sig till den sjömanöver, som kl. 3 på morgonen den 2 försiggick, Klockan på slaget 3 väcktes också stadens invånare af väldiga kanonskott, och så fort sig göra lät skyndade många ut till stranden och höjderna norr om staden, medan andra i båtar följde eskaderns rörelser. Eskadem var snart samlad på linier; kanonsluparne utgjorde första och jollarne andra, samt avancerade framemot Lungön öfver redden förbi Wängnön — allt under ljudlig kanonad. Skådespelet var sannerligen herrligt: sjön var lugn och blänkte som en spegelyta, vädret mildt, men dock friskt; hvarje kanonskott efterföljdes af ett det vackraste eko från kringliggande skogklädda höjder. Framemot kl. 6 drog sig eskadern tillbaka och 1 kanonångslup samt alla kanonjollarne gingo förbi staden genom kanalen ut i södra sundet, medan 4. af ångsluparne gingo rund Hernön, så alt hela eskadern samlades i sydligaste delen af sundet. hvarefter vägen fortsattes till Sundsvall. Efter den två dagars liflighet i staden, som förorsakades af eskaderns härvaro, har nu det vanliga hvardagslugnet återkommit; men länge. skola säkerligen alla de, som kommo i beröring. med dessa fäderneslandets försvarare, ihågkomma och i minnet återkalla det angenäma intryck och de glada stunder, som detta besök medförde.