ringens sida, att hon medgålve holsteinska ständerföreamlingen myndighet ej blot! (såsom genom 30:de-marskungörelsen) öfver tilläggsbevillningarne, uten ock öfver sjelfva normalbudgeten. Ett sådant erbjudaude gjorde verkligen Danmark till förbundsdagen den 14 November, degen efter författningens antagande i riksrådet. Den 15 November dog konung Fredrik VIL tre dagar sednare sanktionerades författninen at Kristian IX. Nu följde den demoratiska? och Pschleswia-holsteinska yra i Tyskland, hvarigenom Natiovalverein alldeles öfverflyglade förbundsdagen, som ej längre lät sig styras af Österrike och Preussen, och då funuo stormakterna nödigt aut för sina syften begagna sig af Novemberförfattningen såsom svepskul för ett krig mot Danmark, hvilket kunde på en gång rycka makten ur den af demokraterna terroriserade förbundsdagsmajoritetens hand, bibringa de liberala i Danmark ett nederlag, afväpna de uppstudsige deputerade i Preussens andra kammure, och skafia Nordtysklaud? några efterlängtade hamnar. Och derföre föreslogo stormakterna, men först den 28 December, att Slesvig skulle tagas i pant, derest ej författningen upphäfdes; derföre förklarade de, då förbundsdagen med 11 röster mot 5 afslog detta förslag, att de sjelfva skulle utföra ockupationen; hvarpå de den 16 Januari ude sitt ultimutum till Köpenhamn. Men detta är ännna ej allt. Måhända er inrar gig Handelstidningen de vänskapliga makternas 8. k. ?pression? i Köpenhamn. Dess verkan blef, att danska regeringen lofvade inkalla riksrådet, föreslå detsamma Novemberförfattuingens upphäfvande, samt göra detta förslags antngunde till kabinettsfråga. Hon begärde blott så långt rådrum, att hon kunde iakttaga de lagliga formerna; hon ville ej genom en statskupp upphäfva författningen. Ehuru det ser ut som Handelstidningen ej skulle hafva den ringaste reda på händelserna i Danmark, torde vi ej behötva visa, alt ej ens denna eftergift afväpnade de tyska stormakterna, utan utt de verkligen skredo till anfall. Skulle vi ej således kunna bli ense om, å tningen ati påståendet, det novemberförfi varit egentliga anledningen till k ett fåkunnigt prat? Eng i Köpenhamn, hr Paget, kände kanske förhållandena något bättre än Handelstisningen, då han den 19 Januari detta är skrei fill sitt hof, att de tyska makternas beteende ej lemnade rum för någon annan slutsats än den, att ?Österrike och Preussen liksom öfriga stater i tyska förbundet äro beslutna att förkasta hvarje försonligt tillbud och blott låta tillfredsställa sig med Danmarks styckning?. Handelstidningen framkommer vidare med det påståendet, att Novemberförfaltningen var ingenting mindre än en ?statskupp?, att hr Hall genom denna statskupp samt Marskungörelsen bröt med den politik, som . Sverges regering städse tillrådt Danmark?. Bom man ser, växer det komiska stoffet il. Handelstidningens artiklar med hvarje rad.l. Bakhkännedomen står i omvändt förhållande , till den allt mer och mer t Man kan också ej annat än myndige politiker, som är alltför tvä i sitt omdöme, för att besvära sig med att söka stödja det på fakta, som helt flyktigt tager notis om saker och förhållanden och icke minnes någonting af det lilla han tagit reda på. Man kan icke annat än le, da han, dör att bevisa sitt påstående om ?gtatskuppen?, omtalar att hr Hall utfä dar en gemensamhetsförfattning för Danwark och Slesvig, innehållande nya vullagar m. m. för Slesvig, utan att detta hertigdömes invånare derom komrae att, på ett eller annat sätt, rådfrågas?. Har saledes ?hr Hall utfärdat? Novemberförfattningen t. ex. i form af elt ministerielt reskript? Handelstidningen kan omöjligen vara okunnig derom, att ej så skett, utun att författninf gen blitvit i laga ordning antagen af Danmarks och S esviys gemensamma representation, riksrådet, sanktionerad af konunj gen. Novemberförfattningen innehåller icke js några Pnya vallagar för Slesvig?, -hvarmedl; Hendelstidningen falskligen sntyder, att hon !; odtyckligt stadgar andra bestämmelser för. Slesvig än för konungariket. Hon innehål-: Jer ingen vallag alls; hon förändrar vilko-; ren för valrätt och valba het till de: redan , bestående riksrådet, inför tvåkammarsystem !7 0. 8 v. Mn vallagen och den för Slesvig ce a i J och konungariket gemensamma ?Lov angaaeade Välgene til Rigsraadet, finnes ej ili Novemberlförfattningen; den utkom först ij December för idet är. Aumwärkningen att Slesvigs invånare ej räådfrågades, hvilken värdighet Handelstidningen med kursivstilar framhåller, är kanske det löjligaste i denna massa al löjligheter. Med iakttagande af lag och laga former kunde något sådant rådirågande ske. Lagen känner ingen annan myndig het, som egde besluta om förändringar i den sedan den 6 November 1855 endast konungariket och Slesvig omfattande fellesförfattnivgen at 1855, än konungen och riksrådet. Summen af alltsammans är, ait Handelstidningen ej ens vet, hvad de. som förment sig ega rätt att kräfva författnin-!s gens upphäfvande, mot densamma haft att enmärka. i Att hv Hall, såsom Handelstidningen sä-; ger, genom Marskungörelsens återkallande , bröt? med den af Sverge förordade poli-!e tik, är lika sennfärdigt gfom Handelstidnin-( gens öfriga påståenden. För det ändamålet ; måste Handelstidelstidningen upphöja 30-1: 1 1 1 i 1 1 ; 1 i . L Mars-kungörelsen till rang, heder och värdighet af ett patent rörande Holsteins utsöndring?, hvilket kungörelsen, såsom vi förut visat, icke är; för samma ändamål måste Handelstidningen fördölja, att Novemberförfattningen vida mera tydligt och decideradt än kungörelsen betecknar, att danska regeringen tagit grefre Manderströms goda råd? ad notam och beslutit si att en gång för alla ?bryta? med den helstatspolitik hr grefven eå länge afstyrkt;! för sum : e ändamål måste Handelstidningen i klaudra vit hr Hell ej angäende förfettningen rådförde sig November, 2 derström. då Hende