STOCKHOLM den 8 Jull Telegrafen bragte i går den underrättelsen, att de allierade tyska armåernas öfverbefälhafvare, prins Fredrik Carl af Preussen, utfärdat en dagorder, af det innehåll, att de nu och framdeles tillfångatagna främmande makters undersåter, som icke kunna bevisa, att de fullkomligt tillhöra danska armån, skola ställas inför krigsrätt och bestraffas med lagens hela stränghet (d. v. s. expedieras mit Pulver und Blei?). I sammanhang härmed skrifves i danska tidningar från Flensborg af den 3 Juli, att då alla andra krigsfångar blifvit expedierade derifrån till Preussen, så gvarhållas deremot alla tillfångatagna svenska officerare, insatta i fängelse uti nämnde stad, tills det kan hinna bli bestämdt, huru man skall bestraffa deres förbrytelse, att vilja hjelpa Danmark. Man har här ett litet vackert prof på det preussiska öfvermodet, som sedan det under ett halft års tid fått ohejdadt och obestraffadt utveckla sig, nu anser sig kunna icke blott emot Danmark, utan äfven i förhållande till neutrala makter, trampa all folkrätt och all anständighet under fötterna, i förlitande derpå, att der ingen beifrare finnes, kunna det gröfsta våld och den mest himmelsskriande orätt få gälla såsom rätt. Det är en liten försmak med afseende på det sätt hvarpå detta Preussen, detta ?NordTyskland?, med hvilket Handelstidningen menar att vi hafva de heligaste intressen gemensamma), skulle komma att behandla oss, så snart det uppnått de syftemål, för hvilka det nu sträfvar. Att krigförande stater i sina armåer upptaga främmande vänskapliga makters undersåter är någonting så vanligt, att det faller sig något svårt att framställa det såsom en ny och egendomlig företeelse. Ett stort antal svenska officerare hafva, efter erhållen permission hemma, under sednare tiders krig tjenstgjort i Frankrikes, Engklends, Italiens, Nordamerikas och andra staters armåer och flottor, utan att det fallit någon makt in att deruti se någonting obehörigt eller betrakta sådana män såsom någonting annat än ärliga krigare, såsom brigander och stråtröfvare oberättigade att deltaga i kampen och göra bruk af sina vapen. Det skall bli intressant att erfara, hvad den preussiska öfvergeneralen menar dermed, att de svenska officerarne skola bevisa, att de fullkomligt tillhöra den danska armn. Då de blifvit tillfångatagna, bärande danska armåns uniformer och kokarder och förande befäl inom dess leder, hvartill de genom ordentliga fullmakter berättigats och genom krigsmannaed förbundit sig, så synes det väl otvifvelakt gt att de tillhöra danska armen och måste betraktas såsom öfriga Danmarks krigare; det vill emellertid af den nyssnämnda frasen synas, som skulle den för sin storordighet och sin tapperhet mot Sönderborgs värnlösa invånare berömde prinsen fordra, att de, för att icke arkebuseras, skola ådagalägga, att de haft afsked ur svenska armen eller kanske till och med att de blitvit lösta från alla förpligtelser såsom svenska undersåter. Intressant skall det äfven bli att se, huruvida dessa preussiska åtgöranden också sträcka sig till en i striden på Als tillfångatagen engelsk frivillig, mr W. Mocket, som tjenstgjorde i det 18:de danska infanteriregementet. Det officiella Preussen har nu tillfälle att ådagalägga sitt verkliga skaplynne och hjertelag. I början af dess uppträdande mot Danmark skulle ett energiskt uppträdande af hvilken makt som helst hafva hejdat dess framfart. Sedan det nu fått njuta af de lika lätta som skamliga segerfröjderna, sedan det fått berusa sig i förstörings-, sköfJingsoch plundringsarbetet och sedan det efter konferensens slut trott sig kunna med fullkomlig visshet förutse att det alldeles ostördt och utan allt afbräck skall få fortsätta detta, skall dess öfvermod snart nog icke känna några gränser. I förra dansktyska kriget förspordes icke en tanke derpå, att det skulle kunna betraktas såsom otillständigt, att svenska och norska militärer inträdde i dansk krigstjenst. Under det första skedet af innevarande krig blefvo också de tillfångatagna i dansk krigstjenst varande svenska militärer behandlade såsom öfriga danska krigsfångar, ehuru man visserligen på ett futtigt och småaktigt sätt visade dem hvarjehanda ovilja, genom att beröfva dem deras sidogevär, då de danska officerarne fingo behålla sina o. 8. v. Men ms har man från preussisk sida ansett tiden redan vara inne, då Preussen börjar diktera lag i hela norden, då det helt enkelt förbjuder äfven den svenska individen att hysa sympatier för Danmark och hotar att behandla honom tvärt emot all folkrätt, för den händelse han skulle vilja ådagalägga dessa sympatier i handling. : Det ofbciella bladet för i går meddelar, att. vårt kabinett, genast efter ingången telegrafunderrättelse om den ifrågavarande dagordern, till svensk-norska ministern i Berlin pr telegraf aflåtit ?befallning att undersöka förhållandet och om detsamma, emot förmodan, skulle innebära, att svenska och norska i dansk tjenst anställda undersåter annorlunda än såsom krigsfångar komme att behandlas, deröfver begära förklaring och kraftigt uppträda till deras skydd?.