Underrättelser från Danmark. ?Ftedrelandet? visar i en längre artikel att det skulle vara ytterst skadligt för Danmark att antaga det engelska förslaget om att öfverlemna åt en skiljedomare att bestämma gränsen för Slesvigs delning. Man har nemligen nu?, säger Feedrelandet, efter hvad det antages, äntligen en gång fått fatt uti den engelska regeringens ormbala och ormslingrande kropp, och följden deraf är on bättre ställning på konferensen än vi haft under längre tid. Just för att den engelska regeringen så innerligt gerna vill hafva fred är den nu nödsakad att göra de yttersta ansträngningar för att skaffa en sådan på de af oss antagna vilkoren, och den allmänna sinnesstämningen i England gör det möjligt för dess regering att använda hot. Men denna fördelaktiga ställning skulle å förlorad i samma stund som man underastade sig en skiljedom. Och hvad säkerhet, ja hvad sannolik utsigt ens finns det att få ett någorlunda drägligt kompromissarie utslag? Icke den aldra aflägsnaste, äfven om det icke vore en koburgare (konung Leoold af Belgien) som komme att fälla det. n skiljedom i denna fråga skulle lika litet som någon annan politisk afgörelse blifva grundad vare sig på rätts och billighetsgrund, eller på statsoch folkrättens bokstaf, utan byggd endast och allenast på hvad som ansåges ledande till ändamålet. Och som uppgiften här vore att förskaffa Europa fred, och vilkoret derför skulle vara att Tyskland blefve tillfredsstäldt, emedan väl det, men icke Danmark, skulle våga förkasta en utgång som ej smakade det, så måste skiljedomen naturligtvis lämpas derefter. Frågan skulle icke blitva om det vederfores Danmark rätt eller orätt, utan om Tyskland kunde blifva belåtet, och det skulle ördenskull icke vara ringaste tvifvel underkastadt att ju hela det blandade distriktet i Slesvig skulle gå förloradt; lika gerna kunde då Flensborg-—Tönderlinien antagas med ens, utan skiljedom. Men det som gör Slie-linien antaglig för danska regetingen och danska folket är, att den både är den enda linie i Slesvig som har någon militärisk vigt och någon historisk och geografisk karakter samt