STOCKHOLM den 20 Juni. Den svensk-norska eskader, som för några veckor sedan samlades i Kattegat, har åter blifvit-upplöst. Den har visat sig och gjort sina :evolutioner under den tid, som vapenhvilan varat. Nu, då vapenhvilan snart utgåt, utan att — såsom det vill synas — någon grundval för en fredlig uppgörelse blifvit uppnådd, och då man sålunda kan vänta, att fiendtligheterna inom få dagar åter komma att begynna, har man funnit det lämpligt att låta den svensk-norska eskadern. försvinna från skådeplatsen. Pet vore orätt, om vi sade, att en sådan åtgärd från regeringens sida förundrade oss; det är blott ett nytt prof på dessa demonstrationer och rustningar, som egt rum under loppet af detta. är och: som så fullständigt visat sig vara endast ett tomt sken, utan. hvarje skymt af allvar, att man numera. anser. sig. göra vårt land den största tjetisten, om man fullkomligt ignorerar allt söm här företages och i de nuvarande förvecklingarne lemnar Sverges politik alldeles ur sigte. Det säges, att det till en början varit ämnadt att låta örlogsfartygen äter löpa in till Carlskrona, men förmodligen har man funnit det vara alltför snöpligt, hvärföre beslutet blifvit förändradt derhän, att örlogsfartygen endast skola skingras och utan samband med hvarandra hvar för sig kryssa på olika håll. Man skulle sålunda ha en möjlighet qvar, att prins Oscar, som Järer komma att under den närmaste tiden vistas på Kulla Gunnarstorp i Skåne, kan, när omständigheterna så påtordra, åter samla eskadern och träda i spetsen för densamma. Enskilda bref från Göteborg berätta, att underrättelsen om eskaderns upplösning som kom alldeles oväntadt, framkallat inom densemma en obehaglig sensation. Det säges att eskadern varit lifvad af den yppersta anda och god tillförsigt och att särskildt ett sannt broderligt förhållande varit rådande emellan de svenska och norska officerarne, samt att man ifrigt önskade att ännu någon tid och på ett kraftigare sätt få samverka med hvarandra; om TT0