STOCEHOLM den 8 Juni. De svenska krediilagarnes infiytande på vårt tulisystom. Nyligen anmälde vi, såsom en företeelse af stort intresse, eu af?J. A. Abg? iNorrköping från trycket utgifven broschyr under titel Några ord rörande handelsfrihetsoch skyddssystem?. Vi rekommenderade denna skrift till protektionisternas och Dagligt Allehandas uppmärksamhet. Med utförlighet citerade vi en stor del af broschyrens innebåll och återgälvo ordagrannt förlattarens egen slutliga sammanfattning af dei broschyren utvecklade åsigter; Dvarjemte vi tillade uttrycklig önskan, att författaren ville genom bokhandeln låta allmänheten få del af den lärorika afhandlingen. Utan att aftrycka hela afhandlingen veta vi sannerligen icke något sätt att mera opartiskt återgifva författarens tankegång eller fullständigare ådagalägga oväld, än det vi vid nämnde anmälan iakttogo. Ieke desto mindre har Dagligt Allehanda efter lång besinning fallit ötver oss med beskyllning om ofullständig och vrängd framställning af broschyrens innehåll — en beskyllning, som illa döljer partiets ilska och förtviflan öfver hr J. A. Abgs alltför tydliga anslutande till de grundsatser handelsfrihetens vänner länge oegennytti och med öfvertygelsens hela värma förfäktat. Då det naturligen skulle hafva väckt ett för prohibitismen farligt intryck, om D. A. öppet anfallit den aktade broschyrförfattaren för hans djerfhet att bryta med det skråmessiga part, som D. A. numera så lumpet tjenar, tillgreps ett annat medel att söka förvända synen på bladets läsare; och det medlet att hejdlöst utfara emot oss, men endast i förbigäende bestraffa broschyrförfattaren för hans benägenhet för den liberala frasen?, de vackra orden?, deklamationen etc. — detta medel blef nu D. A:s enda tiltlykti. Och för att fullständigt öfvertyga sina läsare att D. A. icke emot oss gjort en orättvis beskyllning, har D. A. sjelt ätergifvit — broschyrens hufvudsakliga innehåll, tror väl en rättsinnig läsare. Ack nej! D. A. har ur broschyren lösryckt en enda liten del, som kunde smaka af försvar för skyddssystemet, men deremot helt och hället uteslutit icke allenast den öppna bekännelsen af frihandelsgrundsatsernas allmänna giltighet och af de många deremot anförda farhägornag grundlöshet, utan ock broschyrförfattarens egen sammanfattning af hvad han tänkt och skrifvit för och emot de begge kämpande meningarne. I sjelfva inledningen till broschyren förklarar förfaltaren sig hafva intagit den måhända vådligaste positionen, den midtemellan de stridande härarne?: och det borde således ieke hafva varit för D. ÅA. ick möjligt, ifall hon ännu, ?såsom offentlig organ, gjorde anspråk på aktning?, att för gig sjell dölja ensidigheten och oärligheten at sitt säll att återgilva författarens tankegång. Men lemnom organen för de enskilda, egennyttiga intressena åt sin föga afnondsvärda lott! Vida angeniämare är att med broachyrförfattaren hr J. A. Abg närmare undersöka verkliga betydelsen af de hinder för svenska industriens bestånd vid fri tötlan med utlandets, m han anfört och efter hvilkas undynrödjande han frimodigt bekänner skyddssystemets förkastlighet. Dessa I hinder sköla vara: 1:0 den genom fabriksoch handtverksordningen 1846 bestämda kontraktstid emellan idkare och arbetare ; och 0 bristande och bristfälliga lagar rörande! handelseller personrallrediten till skilnad från eivilelier realkrediten. Huru föga det förra al dessa hinder eller Krafvet på bestämd kontraktstid emellan idkare och arbetare hittills i sjelfva verket ingripit i arbetsaftalets frihet kan knappast vara för någon industriidkare obekant. At-; minstone vas inom hufvudstaden och i åtskilliga landsorter otaliga exempel under närvarande lagstiftning på arbetsaftal afsådan beskaffenhet att näringsidkaren och arbetaren snart sagdt hvilket ögonblick som med hvarandra afsluta räkning Vi känna stora industriinxempelvis s. k. mekaniska verkidkaren och arbetaren betingat msesidig och ögonblicklig uppningsrätt och der arbetslönen beräknas och med på timma och halftimma. Längre kan friheten i intet land gå. Och om man i Norrköping fortfarande vidblifver det patriarkaliska årseller halfärsbetinget, då sådant, såsom vi anmärkt, i andra delar ar riket längesedan öfvergifvits, blir det,utan verkligt ng, undantagsvis i Norrköping bibehållna bandet icke något giltigt hinder mot skyddssystemets öfvergifvande. Härmed halva vi emellertid icke för någon del velat försvara 1546 års näringsförfattningar, hvilkas snara och fullkomliga upphälvande vi fasthellre med lifligaste otålighet motse, på det att hvarje menniskas rätt, att ärligt försörja sig och att utan nå finingen msripande förbehåll öfver sin a t måtte erhålla det mest oins e Det är icke heller i det, efter förmenande, bundna arbetsaftalet som hr Abg finner det väsentligaste hindret för tillämpning hos oss af handelsfrihetens grundsatser. I bristande och bristfälliga lagar rörande handelseller personalkrediten skall, enligt) hans åsigt, detta hinder sökas. Han förordar derföre isynnerhet och framför allt annat införande af handelsdomstolar för