lats för upprättandet af en följd al r naturligt att kavalleriet endast sällan kan begagnas i så besvärliga trakter, men äfven artilleriets användande är nästan omt ligt. Dessa traktor äro så tätt bevuxna med större och mindre skog, att ett antal kanoners uppkörande i batteri endast undantags kan utföras. Att slunga granater in i ett snår, att på måfå enfilera en väg, detta är nära nog hela den roll, som detta i öppna bataljer annars så farliga vapen kan utföras. Kortligen, den kuperade terrängen, svårigheten att manövrera i massa och med hela armekårer tillåta en i numeriskt hänseende mycket underlägsen armå att göra front mot en på slättlandet kanske oemots Sydgeneralen Lee visste allt detta; han hade lärt det af erfarenhet, med vapen i hand och under vi imnandet al segrar på samma terräng. Hans dr onsgencraler visste det äfven och hafva en förträftlig kännedom om landet. Ofverlägsenheten tr ailestiides en vigtig sak: men i en b g trakt är den en fördel, som kan vara afgörande. Söderns öfverbefälhafvare begagnade de resurser, som naturen erbjöd honom, och d al de långa månader af overksamhet. gått det nu inträdda fälttåget. En följ svarslinier har genom hans omsorg organiserats annämnda v ntliga vattendragen. ännu omöjligt alt sa befästnin äro och hvilka utaf dem, som Söderns ofticerare veta så väl att dölja sina planer. De sednaste operationerna ha likväl upplyst, att ett första motståndssy stem blifvit organiseradt vid Mine Run. en å som flyter på sned från Wilderness till Rapidan, stödt mot foten till höjderna; tt ett andra system ordnats några engelska mil derbakom på stranden ar floden Po och omkring Spottsylvania Court Iouse; slutligen stödjer s P rad af befästade verk mot de bada narne ct Annafloden, hvilkas förening bildar P Är detta den sista plats, der Lee motstånd mot fienden, innan han dr: inda till Rielkmond? Det är i godt att nen denna f terringen har dock f une en al verblick af den mark, på hvilken man s Må man derföre tänka sig dessa och kuperade bataljfält, lleriet är paralyseradt. der artilleriet ej kan fritt utvecka sig, och man skall genast uppfatta fysiognomien af dessa strider. i hvilka gevä elden och bajonettanfallen mellan infanterikårerna spelat en al rande roll. En förfärande gev då har genljudat i dessa bergsdefilker och de sårade omtala allt det skröckfulla-i dessa dånande åaskor. 4 K er ett ögonvittne, nödg ständigt strida ibland träden och vexla gevä skott med en ofta ssynlig fiende, hvilken rusade öfverrumplande på honom. Sådan tycktes Lees taktik hafva varit. Be gagnande sig af fullständiga kännedom af terrängen. här han anordnat bakhåll och snaror i massa. ärigenom kunna de fr irliga förluster förklaras. hvilka nordstaternas armå har lidit. Sydtr upperna ha dock ingenstädes! ts fullkomogbevuxna ligt genombryta sina motståndare. Den ofantliga numeriska öfvertigsenheten har tillåtit Gra tränga 1. att säga, upphörligt ater uppv de försvarslinier. Men man bör derf icke desto mindre högligen pr nordgeneralernas fasthet och deras truppers oförsagdhet, hvilka der utstått ett stort militäriskt prof. Hvilken är nu Lees plan? Nordbulletinerna, fta att Grants offensiva rörelse fortsatts. vå äga kaappast tala om seger. Sydtruppernas ä i så god ordning och efter dagar. då de snarare vara segrare än besegrade, i sig någonting hemlighetsfallt, som förvirrar Nordens officer Man kan dock endast tillskrifva det tvenne rsaker: antingen drager Lee sig tillbaka, derdj fven då han tilll återupprätta den numeriska jemnyigten, emedan han gripes. afmatthet och tillräc klig mån reparera sina förluster; eller retograda rörelser en snara. en . Han vill draga Grant enna farliga labyrint. i det han mer och mer försvagar hono äflägsnar honom från sina förråder och fö kningar. för att i ett föratsedt ögonblick, å en bestämd punkt bereda honom någon blodig ö raskning, såsom t. ex. Beauregards och hans 30.000 Caroliners? plötsliga uppträdand le. sa anta; nden ginicns skogar be T anledning af den he som spanska sändebudet Bolozar y Mazarredo rönt i Lima at pernanska regeringen, hade den uti Perus forvatten liggande spanska eskarn den 14 April tegit Chincha-öarne i itining, der uppsatt spanska flaggan, tillatagit öarnes guvernör och öfriga tjenstemän, samt tagit såsom god pris peruana transpor skeppet Iquique. Pia seglade spanska eskadern till Callao, för att der aska peruar adern, hvilket dock misslyckades, emedan densamma räddade sig under skyddet af kasteilets kano ner. Den 16 April visade si er de spanska skeppen i fiendtlig afsigt uti Callao viken, men afscglade åter om aftonen till Chigeha-öerne. eruanska ångaren Tum-! bes lemnude Cullzo den 17 April, för att observera spunionernas rörelser. Uti Callsol och Lima rådde den största uppståndelse. Ett stort antal främlingar hade ställt sig till regeringens förfogande, för att strida för Perus oberoende. Regeringen skulle upptaga ett lån åa 59 millioner dollars, öka hären till 30,000 man och flottan till 20 skepp. De i Callao boende spanioner hade gått ombord på spanska skepp. Englands, Förenta staternas och Bolivias sändebud i Lima hade vid en sammankomst beslutat ett sympativotum för peruanska regeringen och antagit resolutioner, hvaruti de anhälla hos sina regeringar att intervenera för tvistens uppgörande. Utskeppningen från Chineha-öarne hade sin ostörda gång och de afslutade kontrakten respekterades. RR fm Pan mami atällda nonan snan SöraAn