ofticerares lik. Obehagligt var aut se huru preus sarne hade plundrat de döda på allt, som de trott ega något värde. Till och med knapparne Ji endel at de stupadesrockar voro bortsprituade. i Förmodligen hafva de trott dem vara at silfver i Ingen offiger hade sina distinktioner eller guldoch sillverbroderier i behåll. utan voro des dels bortsprättade, dels. der tiden väl varit för I knapp, bortslitna. Ringarne ä likens fingrar voro! borta, och ett finger såg jag afhugget, synbarligen emedan ringen setat. för fast för att tillr ickligt fort kunna tillfredsställa den plundrandes roflystnad. 1 Sedan Dyppelaffären har här på Als varit lugnt. -) Ett och annat granatskott har. lossats Iran tyi skarnes sida. hvarpå de sändt en parlament: som bett om ursäkt, om det skulle hafva gjort ; nägon skada. Det var ett missförstånd af den i kommender nde på det eller det iet e. 1 e. Också ett sätt förstås att lörsöka taga reda -I på huru deras skott träfta! Det svarades dem. naturligtvis, att så länge de skjuta hka försigs tigt och oskadligt kunna de gerna hålla på, om dem. Man har också ibland. när det åkigt att ligga och bara se på hvaranöfver Sundet, fördrifvit tiden med att profva skottvidden af sina respektive gevär, genom att med högsta sigt och fullt korn skjuta till mals på hyarannan, men dennaskjutning har icke å någondera sidan visat rik igt tillh 1lande resultater emedan det är på högst ställen, som stränderna ligga tillräckligt nära hvarandra, utan hafva våra kulor vanligen slagit i vattnet ett bra stycke framför. VPreussarne gea sig emellertid icke för att anlägga med un150 elevation, men. den träfisäkerhet som I deraf uppkommer inser du nog, att den icke kan vara just särdeles stor. Nu hatva vi vapenstillestånd, som du väl vet, I på en månad. Få se hur det blir, om det kommer att u Ingen vet hvad framtiden bär i sitt . om det är krig eller fred, om man icke som ctt fredstecken eller åtminstone som ett tecken på stilleståndets utsträckning skulle antaga den ordres som vi sägas hafva att vänta från krigsministeriet att 18:de oc! je regemenena om rn agar skola afgå till Köpenhamn. Jag kan i annat än på det högs folket i dessa regementen. 1:sta och 11:te rege-; mentena sanit fotgardet är väl äfven käckt folk och hafva om sig ett godt namn. men de hafva icke som vi varit med under den så kallade; sranatmanaden från den 1S Mars till den 18 April. — — )et var verkligen en gl dje att se vårt folk! draga på förpost. Lika lugnt och ogeneradt som ! de gingo i qvarter lika lugnt gingo de pan igjen och j g undrar sannerligen icke öfver att danskarne äro stolta öfver dessa trupper. I Hurua det nu än blir, krig eter fred, så lära vi! väl i alla fall komma till Köpenhamn för någon kortare tid och då kommer man utan tvivel att: taga skadan igen för hvad man här måste förI saka. Ah! Det skall verkligen bli skönt att. om och blott för ett par dagar. ta öfverlemna sig åt ett civiiiseradt lifs njutningar. Det går serli) gen ingen nöd på oss. der vi för närvarande äro. Vi ligga nemligen i kantonnement i den vackj raste trakten ar Als. Folket är nligt och de veta icke hur väl de vilja oss. Vi äta godt, sotva I i bäddade sängar, ofta nog till långt in på da Vi bada i hafvet. Vi promenera i den ga Bögeskoven. Men det fat trar och fruntimmer. Du kanske tr för ad öfver bristen på denna sednare själafoda. Jeg ber dig dock icke taga det så etter bokstafven, ty här finnes naturligtvis på Als som öfver allt på landet en mn er du j dessa fina luftiga varelser. som i hutvudstäderna I iylla valsalongerna . konsertsalarne. teatrarne. som svälva ölver gatorna pa fötter som en Tersichore skulle afundas dem, dessa tjusande el ika väsen. inkarnationer al skönhet och pocsi — det är dem man saknar. En oc he: annan gång kan man likväl få se älven h dessa hulda varelser, men det hai stigt och öfvergående som en vir an ett tillstand mellan sömn och vaka. I Nönderborg har jag sett en och annan vacker qvinvna, i stenborg likdedes och sednast 1 går upp jag när jag var uppe i statsqvarteret vid Wetrermin, en flicka af omkring 17 å 18 är, blondin med de alira vackraste gon, en liten mun, den allr saste du vill se, smärt som stjelken af en lilja och fyllig som en mognad ros, blå Ga ribald kjorta och Havanna vad kjol. krinolin och en gång. en ing ja hon var bestämdt i ty så kan omöjligen cen Alsingska gå. om hon så gick Bournonyville hela sitt lif. Också stod jag fullkomligt for-! hbauset öfver denna hänfö ande Syn. Ar regementsadjutanvten fick jag veta I es namn och att hon var dotter af egaren ti i det ställe der aben var inqvarterad. Det är också endast staben. som är nog lycklig att bli inqvarterad på len der dylika englar förekomma. Detsamma ar fallet när vi förra gången lågo iqvarter. De förmåner regementsstaben i öfrigt kunna hafva bekymrade mig mindre, men detta fria val af qva rigenom de alltid blitva så lyckligt lottade framför oss andra stackare, gar mig djupt till hjertat. Tidningar se vi här så sällan, så att vi lefvaj! ien nästan lika stor okunnighet om Europas politik som invänarne på Nanne Iwiehst rne. Emel-: Tertid har jag dock hört. att det rustas derhemma, t vara beredd på. alla eventualiteter. Genom en har jag förnummit att man ; fedosor för armen, och sedan det bestyret i hittar man vil på något annat. Så t. ex I jag tro att manskal ti allmänhet lide I cigarrfodral och åtskilliga andra nödvändighe 1 lar som v Locke: skola anskaffas innan svena armen kan anses fullt rustad. Det vore fn! till otur, om det då intet skulle hinna bli Ingntö i Europa. innan Sverge vore färdigt till krig. s god uppe Våra politici tyckas hafva en särdeles 1 em, para I j 1 I fattning af den gyllne r i vis på bell Om icke kriget kommer att fortsättas hafva emeliertid svenskarne försummat ett godt tillfälle att på denna sidan af sundet skaffa sig vänner på hvilka de kunna rä r Sverge en gang; örr eller sednare blir bra i sanuna trångmalj som Danmark nu För Sverges skull vore jag) färdig. att önska kr ets for v det skulle nationen att få ruskas upp ska försoflning. som ett 50. fört. Våra finanser skulle I Jag kan aldrig föreställa mig att denna förstö! ring skulle vara så stor att den icke skulle mångI faldigt ersättas genom den känsla af kraft 1 skulle vakna hos nationen. ty jag hoppas hur klent det ser ut, en sådan kt insla änd rar på djupet af svenska folkets hjerta. Alla de olyckor. som ett krig kan medföra äro knappast 1 i svåra och farliga som den moraliska. sla het p hvilken alitid griper det folk som alltför ) inlullat sig i säkerhetssomnen vid de egyptiska ras ; siger man. Nej nu är det bäst jag upphör. ty anna ske de politiska kannstöp svälvande. Det är visserligen en stor förl I dig att gå miste om en vidare utveckling af mina 1 ideer, men jag hoppas att du tröstar dig. t Svenskarne äro mycket gerna sedda här, och!fj anskarne sk icke på svenska folkets räkning tt de blifvit lemnade utan hjelp. I icke obetydlig mån tror jag att det betydliga antalet af e rivilliga och det sätt hvarpå de flesta af dem hätdat Sverges gamla krigariära, bidragit dertill. ch iysa höga begrepp om svenskarnes krigsdugighet, Spänn ser RASA IL